Fria Tidningen

Sveriges första litteraturhus snart verklighet

Snart kan Sverige få sitt första litteraturhus – i Nynäshamn. Idén är att huset ska bli en litterär mötesplats med särskilt utrymme för tre av arbetarlitteraturens giganter.

På adressen Estögången 4 i Nynäshamn ligger en vacker byggnad från 1907, cirka 235 kvadratmeter stor. Fastigheten, som tidigare inrymde kommunens första elverk, står i dag tom. Om gymnasieläraren Petra Harkort-Berge får som hon vill kan huset snart komma att inhysa landets första litteraturhus.

– Det här kan både bli ett forum för de stora författarna med rötter i Nynäshamn och en levande mötesplats för samtida kultur, säger hon.

Petra Harkort-Berge fick idén till litteraturhuset redan 2004 och sedan mer än ett år tillbaka är hon anställd av kommunen för att utreda hur projektet skulle kunna ros i hamn. I en del av huset planeras nu en permanent utställning om trion Moa Martinson, Harry Martinson och Ivar Lo-Johansson, alla med koppling till Nynäshamn.

– Jag flyttade till Sorunda 2004 och fick veta lite om de här författarna och deras anknytning till kommunen. Jag försökte få mer information, men kunde inte få det. Så projektet växte fram utifrån den egna upplevelsen om en brist, jag kunde inte tro att det var sant att kommunen inte lyfte fram de här stora författarna.

Huset ska bli en levande mötesplats där man ska kunna äta, fika, ta en öl och lyssna på samtida författare som läser ur sina verk. Verksamheten ska vara utåtriktad, vända sig mot både allmänt litteraturintresserade och skolklasser som ska kunna göra utflykter till litteraturhuset och lära sig mer om arbetarförfattarna. Samarbeten med Södertörns högskola och författare runt Östersjön står också på dagordningen.

Litteraturhuskonceptet började poppa upp i Tyskland på 1980-talet. I dag har ”varje tysk stad med självaktning” ett litteraturhus, berättar Petra Harkort-Berge. Idén spred sig vidare över Europa och såväl Danmark som Norge har i dag litteraturhus – men inte Sverige.

Under arbetets gång har det funnits invändningar mot projektet. En del har till exempel varit oroliga för att det ska resultera i mindre pengar till andra kulturområden, som biblioteksverksamheten. Men det är absolut inte meningen, betonar Petra Harkort-Berge, som tvärtom menar att bibliotek och litteraturhus skulle kunna vara de främsta samarbetspartnerna. Tanken är att huset ska komplettera sedvanliga biblioteksaktiviteter snarare än att konkurrera med dem.

– Då har man plötsligt två institutioner som arbetar med litteratur. Jag tror snarare att det skulle öka utlåningen och intresset för litteratur.

Det kommer att kosta åtta miljoner kronor att rusta upp, modernisera och handikappanpassa byggnaden. En kostnad som kommunen skulle ha haft i vilket fall, eftersom politikerna är överens om att byggnaden, som har kulturhistoriskt värde, är värd att bevara. Vänföreningen Litteraturhus Nynäshamn med Petra Harkort-Berge i spetsen hoppas nu att kommunen ska erbjuda fri hyra under ett par år så att verksamheten ska kunna bedrivas i lugn och ro.

Men varför behövs det ett litteraturhus när det finns bibliotek?

– Ett bibliotek har begränsningar, det ska stå för informationsspridning och utlån och så vidare. Här blir det en helt annan atmosfär och bredare möjligheter. Sedan är de här tre författarna så stora och betydelsefulla i sig, bara det är en anledning att skapa ett nytt forum.

Nyligen hölls ett seminarium i Nynäshamn för att diskutera frågan. Petra Harkort-Berge hoppas och tror att idén, som är uppskattad över partigränserna, kommer att slå rot hos politikerna. Beslut i frågan fattas under hösten. Om allt går enligt planerna kan litteraturhuset öppna för allmänheten hösten 2009.

Fakta: 

Litteraturhuset i Nynäshamn ska vara en kulturell mötesplats för samtida litteratur och konst och ett författarmuseum om Moa Martinson, Harry Martinson och Ivar Lo-Johanssons liv och verk. Dessutom viks ett särskilt rum åt Lars Widding, som skrev sin Sorundasvit från en bostad i Nynäshamn. Även andra betydande kulturpersonligheter har anknytning till Nynäshamns kommun. Fredrika Bremers familj ägde under en period Nynäs gods, August Strindberg var i unga år lärare på Hammersta gård och Wendela Hebbe bodde här sommartid. I dag är bland andra Ylva Eggehorn verksam här. Vänföreningen Litteraturhus Nynäshamn, som driver frågan, har 110 medlemmar.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Proggen befriade teatern

Fria Proteatern demokratiserade teatern, fick arbetarna till de fina salongerna och åskådliggjorde konflikten mellan arbete och kapital, skriver Kristian Borg.

Podden som skapar ett vi

Från en källare på krogen Paradiso vid Mariatorget gör Mahan Mova, Arjan Shoeybi och Victor De Almeida podden Ni e med oss, om urban kultur och framgång.

© 2026 Stockholms Fria