Litteratur

Birgitte behöver vila upp sig från storstadspuls och stressande arbete. Hon besöker sin gamla barndomskompis Lisa, nu landsbygdspräst i danska Peterslund med man och två vitlockiga barn. En total lantlig idyll i Birgittes något cyniska ögon. Det är hennes distanserade blick vi följer romanen igenom. Men så sker katastrofen. Prästens son Gustav blir påkörd av en smitare och dör. Ovissheten och misstankarna sätter snart sin prägel på hela byn.

Själva intrigen är inte på långa vägar originell i sig. På klassiskt spänningsmanér sker något hemskt och hotar idyllen. Men Ida Jessen gör så mycket mer av det. Hon har en slug stil och kan konsten att skapa en tryckande stämning. Med en påträngande, nära nog, naturalistisk prosa fast med stora portioner obehaglig psykologi som gör att man konstant, även när det inte händer mycket, sitter som på nålar. Upplösningen är sekundär, man dras med i berättelsen och fastnar. Som i kvicksand.

Med Birgitte som en iakttagare från utsidan som ibland välkomnas och ibland stängs ute skapas en voyeuristisk känsla som förstärks av hennes påhittade scenarier och dialoger mellan de andra karaktärerna. Vad händer med den genomgoda prästen när krisen drabbar henne personligt? Hon må ha stor erfarenhet av att erbjuda tröst men vad händer när man behöver det själv. När allt krackelerar.

Prästen Lisa och Birgitte påbörjar var för sig ett detektivarbete värdigt två landsbygds-Barnabys färgat av besatthet. Småflicksduster från förr dyker upp, båda vet exakt varandras ömma punkter. Men frågan är om de överhuvudtaget känner varandra längre. Detta blir än mer tydligt när Lisa drabbas av sin stora tragedi. Det ibland oförklarliga maktspelet och avundsjukan dem emellan är påtagligt romanen igenom och visar den beroendeställning de kommit att få gentemot varandra. Det är lätt att fångas i en roll som kanske är lättare att leva upp till än att motbevisa. Det första jag tänker på visar också att gränsen mellan iakttagare och inkräktare är flytande och att vissa lägen faktiskt är icke förhandlingbara. Hotfulla och ibland märkliga undertoner, präglar alla relationer i romanen, mellan barnflickan Manne och familjen, Birgitte och mannen Frederike såväl som hos Frederike och hans mamma.

Ida Jessen är en av Danmarks stora samtida författare och denna roman har belönats med landets största litteraturpris, BG Banks Litteraturpris. Kabusa förlag drar sitt strå till stacken av översatt nordisk litteratur och har även givit ut två tidigare böcker av henne, Lady I-V och ABC som även de är att rekommendera.

Det är varmt, klistrigt och påträngande i Det första jag tänker på, men det är också kyligt och kliniskt. Som att ha en något förhöjd puls och inte riktigt veta varför. Det ligger ständigt något oupptäckt på lur under ytan. För så nära får ingen gå.