Antalet kvinnliga ledamöter i det nybildade parlamentet har nästan tredubblats jämfört med efter det förra valet 1992. Nu upptas 81 av de 220 stolarna i parlamentet av kvinnor, vilket motsvarar 36 procent.

Det innebär att Angola tillsammans med Sydafrika och Moçambique tillhör de länder i södra Afrika där flest kvinnliga politiker lyckats ta sig in i parlamentet.

Det styrande partiet Folkrörelsen för Angolas befrielse, MPLA, vann en jordskredsseger i valet och fick 81 procent av rösterna. 77 av partiets 191 ledamöter i parlamentet är kvinnor.

Valet var bara det andra som hållits i landets historia sedan självständigheten 1975. Det anses vara ett viktigt steg framåt i detta land som under tre decennier härjades av inbördeskrig.

Att så många kvinnor nu tagit plats i parlamentet hänger delvis samman med kravet på att minst 30 procent av partiernas kandidater skulle vara kvinnor.

Många hoppas nu att den förändrade könsbalansen i parlamentet även ska påverka politiken.

Det återstår mycket arbete att göra i Angola. Som ett resultat av det långvariga inbördeskriget tvingas miljontals angolaner leva i dåliga bostäder, ofta utan tillgång till vare sig toaletter eller rent dricksvatten.

Enligt Rädda barnen är landet ett av de farligaste i världen för gravida kvinnor. Vid knappt en fjärdedel av alla förlossningar finns utbildad vårdpersonal närvarande och mödradödligheten är mycket hög. Dessutom avlider ett av fyra barn innan fem års ålder.

Enligt parlamentsledamoten Luzia Inglês Van-Dúnem, som är ordförande för MPLA:s kvinnoförbund, kan det få stor betydelse att många fler kvinnor nu röstats in till maktens korridorer. Hon menar att eftersom kvinnor ofta har huvudansvaret i familjen, så kommer andra frågor att prioriteras av dem.

Kritiker har vänt sig mot regeln om könskvotering med argumentet att kvalifikationer är viktigare än kön. Men Luzia Inglês Van-Dúnem försvarar 30-procentsregeln och påpekar att en stor andel av hennes kvinnliga kollegor i parlamentet är precis lika välutbildade som den manliga ledamöterna.

Sizaltina Cutaia, vid den ickestatliga organisationen Öppet samhälle, är dock inte alls säker på att den förda politiken kommer att förändras bara för att fler kvinnor fått plats i parlamentet.

– Att få in kvinnor i parlamentet är en sak, men att få dem att kämpa för kvinnofrågor en annan. Partidisciplinen är så stark, säger hon. Sizaltina Cutaia påpekar att lojaliteten med partiet riskerar att gå före andra frågor. Dessutom kan MPLA:s jordskredsseger innebära att debattklimatet blir än mer begränsat.

– Frågan om den höga barn- och mödradödligheten måste föras på alla nivåer – från gräsrötter och ända upp till parlamentet.

Hon glädjer sig dock åt att fler kvinnor nu finns i parlamentet. Som kvinna är hon väl medveten om att det kan vara svårare att göra sin röst hörd.

– Det är svårare för kvinnor. Du måste tala högre och oftare för att du ska märkas, och du måste ha bättre kvalifikationer än männen för att få samma status som dem. Men läget är intressant nu eftersom saker har börjat förändras. Nu gäller det bara att fortsätta arbetet, säger Sizaltina Cutaia.