Lars Kristoffersson är generalsekreterare på Världsnaturfonden, WWF. Han sa:
- Vi behöver internationella regler för att haven ska kunna överleva länge. Vi vill att det ska finnas fisk även till kommande generationer.
Svede Olsen arbetar på Norges kustbevakning. Han berättade om hur svartfiskarna arbetar.
- Vi har följt med misstänkta fartyg med svartfiskad fisk från Norge till hamnar i Sydeuropa. På väg till Sydeuropa sålde de fisk till personer på andra fartyg fyra till sex gånger.
Kustbevakningen har sett hur norska fiskebåtar har gett sin last till fartyg med bekvämlighetsflagg. Ett fartyg med bekvämlighetsflagg är ett fartyg som använder ett annat lands flagga för att de hellre vill följa det andra landets regler. Det kan handla om de anställdas löner, till exempel.
När kustbevakningen har tagit reda på varifrån fartygen kommer, har de överlämnat fartygen till deras hemländer.
- Men vi vet inte vad som händer sedan. Här behövs internationella regler som alla följer.
Norge har gjort en lista över alla fartyg som är misstänkta eller dömda för fiskeribrott. Listan finns på alla norska fartyg. Företaget Findus säljer bland annat fryst fisk. De tycker att det vore bra med en sådan lista i Sverige. Men det går inte, på grund av lagar om sekretess.
- Vi försöker ställa krav på våra leverantörer. Det vore lättare om vi hade en sådan lista. Nu är det svårt att ha kontroll. Man kör fisken till Kina där de filéar den för hand innan den kommer till de svenska frysdiskarna, säger Inger Larsson från Findus.
Länderna som fiskar i Östersjön har bestämt hur mycket man får fiska varje år. De har bestämt att man får fiska 76 000 ton torsk per år. Det är 20 procent mer än ICES tycker är hållbart. ICES är det internationella institutet för forskning om havet. Men man tror att lika mycket torsk fiskas upp olagligt.
- De som fiskar olagligt tjänar mycket pengar varje år. Man tror att de tjänar fem miljarder US-dollar om året, säger Lasse Gustavsson från WWF.

I Sverige kontrollerar Kustbevakningen fiskebåtarna. De kontrollerar stora fartyg med satelliter. De kontrollerar vilka hamnar fartygen kommer till och hur mycket de lastar och säljer där.
- Men det är svårare att kontrollera utländska fartyg. Olika länder har olika regler: Därför vill vi ha gemensamma regler, säger Kristina Falk-Strand på Kustbevakningen.
Sverige måste man visa att någon har brutit mot lagen eller slarvat medvetet. Annars kan man inte döma personen för brott mot fiskeri-reglerna. Därför har man bara dömt 17 procent av de åtalade sedan år 2000. De som blir dömda får betala böter, men inte så mycket.
- Vi behöver mer tid att spana, men EU säger nej, säger Falk-Strand.
Nu hoppas WWF och Kustbevakningen att EU:s nya rådgivningsnämnd RAC ska arbeta mot svartfiske. De hoppas också att myndigheterna i de olika länderna ska samarbeta bättre.
- Vi vill att lagligt fångad fisk ska ha ett certifikat. Vi vill också att den som köper fisk ska se varifrån fisken kommer. Dessutom vill vi ha hårdare straff för svartfiskare, säger Lasse Gustavsson.