Heta känslor på finanskrisens Island
Finanskrisen vindar drar fram över nordatlanten, och skapar både ekonomisk och politisk oro på ön av is och eld. Samtidigt som demonstrationerna avlöser varandra har Island beviljats lån på flera miljarder US-dollar av Internationella valutafonden.
I februari stödde 72 procent av väljarna Islands regering, enligt en opinionsundersökning genomförd av tidningen Frettabladid. Den siffran har nu sjunkit till knappt 32 procent.
Bakgrunden till missnöjet är den globala finanskris som drabbat Island med stormstyrka. I slutet av september stod det klart att Islands bankväsende, som exponerat sig för stora risker under aggressiva försök att expandera utomlands, inte hade täckning för de lån som givits. Valutakursen störtdök och den isländska kronan har nu förlorat halva sitt värde jämfört med samma tid förra året. Detta har lett till avsevärda kostnadsökningar, och finansväsendets kris har blivit gemene mans. Landets tre storbanker – Kaupthing, Landsbanki och Glitnir – har alla förstatligats.
Den ekonomiska turbulensen har resulterat i politiska protester – både i parlamentet och på gatorna. I lördags krävde tusentals demonstranter i Reykjavik statsminister Geir Haardes och centralbankschefen David Oddssons avgång. Ett par hundra av dem drabbade samman med polis i ett försök frita en man som gripits under en tidigare protest och kvarhållits sedan han inte kunnat betala sina böter. Polis använde pepparsprej för att skingra demonstranterna, och enligt brittiska The Scotsman ska minst fem demonstranter ha skadats.
I måndags röstades ett missförtroendevotum som oppositionen väckt mot regeringen – bestående av konservativa Självständighetspartiet och socialdemokratiska Enhetspartiet – ned med siffrorna 42 mot 18.
Förra onsdagen meddelade Internationella valutafonden, IMF, att den beviljar Island ett lån om 2,1 miljarder US-dollar.
– Island befinner sig i en situation utan motstycke, efter att ha sett kollapsen av ett kraftigt överdimensionerad banksystemet i förhållande till BNP, sade IMF:s Islandschef Poul Thomsen och påpekade att bankernas utlåning varit nära tio gånger så stor som landets bruttonationalprodukt.
Det var första gången sedan 1976 som IMF lånar ut pengar till ett västland, även om flera europeiska stater nu står i kö för lån.
Kort efter beskedet meddelade de nordiska länderna Sverige, Norge, Danmark och Finland att de inom ramen för IMF:s program beviljar ytterligare 2,6 US-dollar.
Ett principbeslut om lån till Island fattades av de nordiska statsministrarna redan i slutet av oktober. Men länderna avvaktade resultatet av förhandlingarna mellan Island och IMF, vilket väckte frustration i Reykjavik. I vad som har tolkats som ett försök att sätta press på grannländerna inledde Island förhandlingar med Ryssland om ett lån i mångmiljardklassen. Ett kontroversiellt drag av Natolandet Island, särskilt i ljuset av sommarens konflikt där Ryssland gick in den aspirerande Natomedlemmen Georgien.
I ett utspel i mitten av november erbjöd Islands president Ólafur Ragnar Grímsson också Ryssland att ta över den numera övergivna amerikanska flygbasen i Keflavik. Ett erbjudande Rysslands ambassadör dock avböjde.
Ryssland var inte heller berett att ställa den begärda lånesumman till förfogande. Istället meddelade Islands regering förra torsdagen att den tecknat lån med Ryssland och Polen till ett sammanlagt värde av 400 miljoner US-dollar. Dessutom lånar Färöarna ut 50 miljoner US-dollar.
Island har i praktiken också tvingats – för att få stöd av IMF – att teckna ett lån för totalt fem miljarder euro hos Storbritannien, Tyskland och Holland. Dessa pengar ska garantera att privatsparare i de respektive länderna får tillbaka kapital som placerats i Landsbankis utländska enhet Icesave.
Island har tidigare varit ovilligt att teckna lånet, som ytterligare ökar landets skuldbörda. Storbritannien svarade då med att genom antiterroristlagstiftning frysa Icesaves tillgångar i landet.
Island mot EU:
Finanskrisen har fått den isländska opinionen att svänga till favör för ett EU-medlemskap och anslutning till den stabilare valutan euro. Enligt Brittiska Financial times förbereder det isländska utrikesdepartementet en ansökan till EU, och landet kan komma att begära inträde redan till våren.