När den nya utlänningslagen trädde i kraft den 31 mars i år, tog migrationsdomstolar i Stockholm, Göteborg och Malmö över ansvaret för asylärenden som överklagats från Migrationsverket. Till skillnad från tidigare blev domarna då offentliga.
- Det är samma sekretessbelagda uppgifter som den asylsökande har lämnat till Migrationsverket, som i ett senare skede blir offentiga, säger Oscar Fredriksson, jurist som även jobbar som volontär på Röda korsets flyktingcenter i Stockholm.
Trots att dessa uppgifter som kan skada den enskilde kan beläggas med sekretess, har domstolarna i de flesta fall avstått från att göra det. Det innebär att känsliga person- och sakuppgifter i dag finns tillgängliga för allmänheten.
- Vi träffar dagligen asylsökande som inte vågar berätta om sina asylskäl. Att de uppgifter de asylsökande lämnar är sekretessbelagda är i de flesta fall helt avgörande för om den enskilde överhuvudtaget ska våga berätta.
Han berättar att i vissa länder uppfattas det till och med som ett brott att söka asyl i ett annat land. Det finns risk för att både den asylsökande eller hans familj drabbas av repressalier även om han får uppehållstillstånd i Sverige.
- Bara den risken borde betraktas som skyddsvärd.

I dag fungerar det så att rätten tar ställning till om en förhandling i ett asylmål ska beläggas med sekretess i varje enskilt fall. För att en dom ska sekretessbeläggas krävs det att även förhandlingen sker inom 'lyckta dörrar'.
- Domaren i målet gör en individuell bedömning om domen ska sekretessbeläggas, berättar Hanna Kristiansson, administrativ fiskal vid Migrationsöverdomstolen vid Kammarrätten i Stockholm.
Men trots att det oftast handlar om mycket känsliga uppgifter är det få domar som sekretessbeläggs. En anledning till det är oklarheter i lagen. I sekretesslagens kap 7 § 14 andra stycket har olika tolkningar gjorts av hur och när sekretess ska gälla. Vid Migrationsdomstolen i Malmö arbetar en grupp med just hur man ska lösa problemet med sekretessen.
  - Vi har också haft en liknande grupp som har kommit fram till att vi vill ha en tydligare lagstiftning som är lättare att tillämpa. Det blir alltid problem när vi ska göra bedömningar i det enskilda fallet, säger Dag Stegeland, chefsrådman vid Göteborgs migrationsdomstol.
På migrationsöverdomstolen i Stockholm, dit asylsökande kan överklaga migrationsdomstolens beslut, har man tagit itu med problemet.
- Vi anser att sekretesslagstiftningen kan vara en förklaring till varför så få fall har belagts med sekretess. Vi har ju inte fått så många fall ännu som prövats av oss. Därför har vi begärt ett förtydligande av lagen så vi inte hamnar i samma situation som migrationsdomstolarna, säger Gunilla Svahn Lindström, kammarrättsråd.
Oscar Fredriksson tolkar det så, att när den nya lagen utformades tänkte man inte på att behovet av sekretess i migrationsärenden riskerar att krocka med till exempel offentlighetsprincipen.
- I Sverige kanske inte den asylsökande råkar illa ut efter en offentlig dom. Men kanske hans familj i hemlandet. I migrationsärenden finns det alltså fler variabler att ta hänsyn till.

Han anser att det är regeringens ansvar att människor inte drabbas, vare sig i Sverige eller i hemlandet. Det handlar om att skydda den enskilde individen och hans eller hennes familj.
På justitiedepartementet har grundlagsenheten börjat titta på frågan. Just nu ligger den på rättssakkunniga Ulrika Nydeviks bord för beredning.
- Det är en svår problematik. Den krockar med offentlighetsprincipen som är en viktig del av det demokratiska samhället. Vi vet ännu inte vad vi kommer att föreslå eller när.
Hon säger också att det inte kommer att bli fråga om att ta bort att grundprincipen om att bedömning av sekretess ska tas i varje enskilt fall.
- Vi förstår att detta krockar med olika principer, men vi måste sätta människors säkerhet först. Vi vill att domarna avidentifieras. Om det inte kan ske inom nuvarande lagstiftning, vill vi se en lagändring, säger Eva Ulfvebrand, jurist på Röda korset.

Oscar Fredriksson anser att regeringen måste inse att människor som trots allt vågat berätta har en ny skyddsproblematik. Han tycker också att regeringen borde ge de flyktingar som fått avslag på sin överklagan en ny chans.
- De som inte vågat berätta har bedömts på felaktiga grunder och behöver en ny bedömning under sekretess. Dessa människor har verkligen hamnat i ett 'moment 22', säger Oscar Fredriksson