Kan en och samma tidskrift fortsätta att ges ut med hjälp av statligt stöd år efter år? Eller bör det finnas en tidsgräns så att mer pengar kan gå till nystartade tidskrifter? Den frågan aktualiseras i och med SFT:s genomgång av produktionsstödet till landets kulturtidskrifter.

Vi har granskat Kulturrådets produktionsstöd till landets kulturtidskrifter 2007–2009. Granskningen visar att det maximala stödet delas ut till samma tidskrifter, år efter år.

Vinnare sedan 2007 är tidskrifter som 00TAL, Bang, Glänta, i&m, Karavan, Ord & Bild, Paletten och Socialpolitik. De har alla fått ett årligt stöd på mellan 400 000 kronor och 600 000 kronor sedan 2007. Även Danstidningen, Fronesis, Lira och Teatertidningen ligger högt. De fick 350 000 kronor vardera 2007, 400 000 kronor vardera 2008 och i dag mellan 400 000 och 475 000 kronor.

Hur går det ihop med Kulturrådets uppdrag, att verka för förnyelse och ”främja mångfald i utbudet av kulturtidskrifter”?

– Förnyelse och nytänkande finns även inom befintliga tidskrifter i och med att man byter ut redaktörer och skribenter. Förnyelse innebär inte enbart nya titlar, säger Heli Hirsch, handläggare på Statens kulturråd.

Rådet bedömer alltså inte huruvida en tidskrift är etablerad eller inte, utan utifrån frågor om kvalitet och mångfald. Till exempel anser man, utifrån sitt uppdrag från regeringen, det vara viktigt att tillhandahålla en bredd inom kulturtidskriftsfloran. Därför delas det ut stöd till såväl litteraturtidskrifter som till tidskrifter om dans, konst och musik. Och till tidskrifter om nationella minoriteter.

– Vi har en referensgrupp som byts ut med jämna mellanrum (en ledamot här kan sitta 2+2 år, red:s anm.). De diskuterar tidskrifterna ingående och det här är det resultat man får.

Men att samma tidskrifter får stöd år efter år, tyder inte det på en viss stelhet i referensgrupperna?

– Jag förstår att det kan se så ut, men jag vill verkligen understryka att det sker en diskussion och prövning varje gång, säger Heli Hirsch.

Frågor om kvalitet och mångfald är svåra. Heli Hirsch betonar att det delas ut stöd till nya tidskrifter också, i år bland andra Språktidningen och arkitekturtidskriften Kritik. Det sker förändringar hela tiden.

Men bland de tidskrifter som får mest stöd finns ingen som är startad efter 1998. Det lönar sig alltså att vara etablerad, vilket delvis har att göra med att det tar tid att arbeta upp en hög kvalitet. Samtidigt kan man fråga sig om inte tidskrifter som Ord & Bild, som har funnits i mer än 100 år, och Paletten, som har funnits i mer än 60 år, nu borde kunna anses klara sig på egen hand?

Heli Hirsch pekar på att förordningen säger att det ska vara ”ett förlustbidrag”.

– Man förväntas gå med förlust och det gör ju samtliga, det är tufft på marknaden. Vi vill naturligtvis att de ska nå ut, distribution är dyrt. Men det finns exempel på tidskrifter som har börjat få mycket bättre ekonomi nu jämfört med för några år sedan, till exempel Lira.

När det gäller nättidskriften gäller samma kriterier som för papperstidskriften. Det går inte att väga förnyelse mot kvalitet, utan allt måste balanseras, säger Heli Hirsch.

En glädjande nyhet för dem som arbetar med utgivning på nätet är att stödet inte längre är en försöksverksamhet. Det meddelade regeringen till Kulturrådet i december.

Blir det mer pengar till nättidskrifterna nu?

– Det har vi inte riktigt tagit ställning till ännu, men en kvalificerad gissning är att det blir det, säger Heli Hirsch.