Till skillnad från tidigare terrordåd i Indien, däribland attacken mot pendeltågen i Mumbai den 11 juli då 300 personer dödades, så var bomberna i staden Malegaon riktade enbart mot muslimer. Och tidpunkten för dådet, strax efter fredagsbönen på en speciell dag då muslimer minns de döda, bekräftar just det.
- Detta pekar naturligtvis mot att anti-muslimska grupper, troligen hinduiska fanatiker, kan vara inblandade, säger K.S. Subramanian, pensionerad polis och författare till en rad böcker om strategiskt polisarbete.
- Regeringen måste ta itu med denna oro för att se till att landets muslimer inte känner sig hotade - istället för att skylla dådet på militanta islamister på ett reflexartat sätt, säger han.

Precis efter bombdådet verkade även myndigheterna vara inne på dessa tankegångar. Polisen började undersöka kopplingar till en militant hinduisk grupp vid namn Bajrang Dal, som tidigare legat bakom flera attacker mot moskéer i delstaten Maharashtra, där staden Malegaon ligger.
Men nu verkar polisen ha återgått till en välkänd strategi - att skylla dådet på muslimska fundamentalister. Detta trots att man inte har identifierat eller gripit en enda person.
Den enda anledningen myndigheterna har uppgivit för omsvängningen är att den tekniska undersökningen har visat att de sprängämnen som användes vid bombdådet i Malegaon liknar den sammansättning som användes vid terrordådet i Mumbai och det i östra Varanasi.
Men experter på sprängämnen säger att det inte finns några bevis på att just militanta islamister skulle ha monopol på dessa sprängämnen.
- De kan köpas av alla organiserade grupper som har tillräckligt med pengar, säger en expert som vill vara anonym.

Den hinduiska organisationen Bajrang Dal har en lång historia av våld mot muslimer bakom sig. Gruppen är extremt främlingsfientlig och dess mål är att skapa ett hinduiskt kungadöme i Indien. De senaste månaderna har den varit inblandad i en rad våldsdåd i regionen. Det har lett till att många muslimer i Maharashtra känner sig osäkra och rädda.
I hela Indien försummas muslimer av staten och efter generationer av social diskriminering är muslimer generellt mycket fattigare än andra minoriteter i landet. De har också lägre utbildning och färre har jobb.
Trots att 13,4 procent av landets befolkning är muslimer så innehar de bara 2-4 procent av de statliga jobben. Underrepresentation är stor inom polis och underrättelsetjänst. Studier visar också att det finns färre skolor, vägar och annan infrastruktur i byar och städer där en majoritet av befolkningen är muslimer.
Premiärminister Manmohan Singhs regering har erkänt problemet och satt samman en kommitté som ska dokumentera omfattningen av muslimernas underordning och rekommendera åtgärder. Kommittén ska släppa sin rapport i slutet av oktober.
Men lika viktigt som att åtgärda diskrimineringen mot muslimer är det att ta it tu med deras känsla av otrygghet menar experter - särskilt i ljuset av landets strategier mot terrorism.

Redan nu upplever sig många av offren för bombdådet i Malegaon diskriminerade. Släktingar till offren har erbjudits 100 000 rupier (cirka 15 000 kronor) i skadestånd från den centrala regeringen och delstatsregeringen medan offren för bombdåden i Mumbai fick 1,15 miljoner rupier, (cirka 180 000 kronor), i kompensation från staten, järnvägen och försäkringsbolagen.
Premiärminister Singh har satt ihop ett 15-punkts program som ska förbättra villkoren för landets religiösa minoriteter. En central fråga är vad regeringen tänker göra för att skapa rättvisa för offren för massakern i Gujarat år 2002, då 2 000 muslimer mördades. Nästan ingen har åtalats för massakern i delstaten, som styrs av det hindunationalistiska partiet BJP. I det här sammanhanget är bombdådet i Malegaon ett avgörande prov för Singhs regering. Kommer den att säkra de sekulära och pluralistiska principer den säger sig representera?