I slutet av september kommer muren att vara 80 meter lång och tre meter hög. Den ska skilja Anelligatan från bostadsrätterna, shoppingcentren och kontoren i närheten. Husen på Anelligatan är slitna och gröna. De är inte vackra och de är inte bekväma. Det finns ingen värme i de flesta lägenheterna. Det ligger skräp i trapphusen och väggarna är nerklottrade.
Cirka 700 personer bor på Anelligatan. De flesta är invandrare från Marocko och Nigeria. Alphonsus Iroh kommer från Nigeria. Han bor i en liten lägenhet på 28 kvadratmeter med sin fru och deras två barn.
- Ingen vill hyra ut lägenheter till svarta. Det är svårt att hitta en bostad utanför det här området, säger Alphonsus Iroh.
Hyrorna för lägenheterna är mellan 4 500 och 9 000 kronor i månaden. Det är mycket höga hyror för så dåliga lägenheter.
Daniela Ruffini arbetar på kommunen med invandrar-frågor. Hon säger:
- När man tänker på Anelli, tänker man på segregation, droger och prostitution.
Hon säger att de som bor nära Anelli vill ha en mur, och även polisen. Narkotika-försäljare brukar fly in i området, och man vill stoppa dem. Det är staket runt hela området, och polisen vaktar ut- och ingångarna.
- Det fanns ett stängsel förut. Narkotikahandlarna rev det. Nu ersätter vi det, säger Daniela Ruffini.
Men den nya muren är högre och tjockare. Någon har sagt att den liknar Israels mur i Jerusalem. Den tyska tidningen Süddeutsche Zeitung har skrivit att muren liknar Berlinmuren.

Många protesterar mot muren. Vänster-organisationen Global Project säger att muren tar ifrån invånarna på Anelligatan deras värdighet. Förbundet Razzismo Stop, Stoppa rasismen, har hotat med att riva muren.
Men en del av dem som bor på Anelligatan tycker att muren är bra. Alphonsus Iroh är en av dem.
- Det är bra att narkotikahandlarna inte kan komma in. Det blir bättre kontroll, säger han.
Men han säger också att polisen borde hjälpa dem som inte handlar med narkotika i området.
Politikerna säger att de tänker riva Anelligatan. Tre av de sex husen tömdes förra året. De som bodde där fick nya bostäder. Man ska tömma ett fjärde hus i oktober och de två sista i slutet av 2007.
- Vi vill riva ghettot. Det är en skam för oss, säger Ruffini.
- I Padua bor över 19 000 legala invandare. De är väl integrerade i samhället. De som inte har hittat ett alternativ bor på Anelli. Vi försöker ge dem ett alternativ, säger hon.
År 2004 fick Italien en ny lag om invandring. Då regerade Silvio Berlusconi. Enligt den nya lagen får bara invandrare som redan har fått jobb komma till Italien. De får bara stanna i två år. Det är ett brott att stanna längre.
Daniela Ruffini säger att lagen hindrar integration.
- Det är en lag som gör att man kan kontrollera och utnyttja arbetskraft. Det är inte en lag om att integrera människor som kommer hit för att arbeta, säger hon.