I dag slår Riksidrottsförbundets (RF) stadgar fast att den ideella föreningen måste kontrollera minst 51 procent av aktierna om en idrottsförening bolagiseras.

Det är den begränsningen som Svenska Fotbollsförbundet (SvFF) vill motionera bort på RF-stämman i maj.

Den nuvarande begränsningen är tio år gammal. Dessförinnan tilläts inte bolag i någon form i samband med idrottsföreningar. Regeln tillkom då, genom ett nattligt samtal mellan SvFF:s ordförande Lars-Åke Lagrell och IFK Göteborgs dåvarande ordförande Gunnar Larsson.

– Vi pratade om att vi måste stärka Sveriges konkurrenskraft internationellt, berättar Lagrell. Vi kom fram till att 51-procentsregeln var en lagom lösning för den tiden, nu tror jag att det kan vara bra för svensk fotboll att ta nästa steg.

Ett slopande av 51-procentsregeln kommer inte att innebära ett tvång för specialförbunden och de enskilda klubbarna att bolagisera. Däremot kommer varje förbund att själva få möjligheten att besluta om de vill tillåta bolag där föreningen inte kontrollerar aktiemajoriteten.

– Det är ingen ödesfråga det här, tonar Lagrell ner. Vi tror inte att svensk idrott mår bra av att centralstyras på det sättet som har fungerat när idrottsrörelsen byggdes upp på 1900-talet och vill därför flytta beslutet om ideell verksamhet eller affärsrörelse till varje specialförbund och förening.

– Skattemyndighetens Degerforsdom har tvingat fram en bolagisering i mycket större utsträckning än vad den här motionen kommer att göra, fortsätter Lagrell.

I Degerforsdomen 2007 beslutade Skatteverket att en ideell förening vid köp av spelare från utlandet var att betrakta som en näringsidkare som därför skulle betala moms för omsättningen. Men ideella föreningar bedriver ingen momspliktig verksamhet, och kan därför inte dra av den utgående momsen på skatten på samma sätt som ett bolag kan göra.

För svenska klubbar innebär Skatteverkets tolkning att de senaste årens spelaraffärer blir 25 procent dyrare.

En förening som drabbats av både Degerforsdomen och 51-procentsregeln är Gais.

– Vi ligger för närvarande i en momstvist med Skattemyndigheten, säger ordförande Christer Wallin. Det rör sig om summor kring en miljon.

Gais är id ag en helt medlemskontrollerad förening, men Wallin utesluter inte en bolagisering i framtiden.

– Vi kommer inte att ta upp frågan på årsmötet i februari, däremot kommer vi att flagga för att det är något som kan bli aktuellt redan till nästa år.

Vad tycker du om förslaget att ta bort den nuvarande 51-procentsspärren vid bolagsbildningar?

– Det är en svår och komplicerad fråga, svarar Wallin. För några år sedan hade jag, genom vår gamla spelare Samir Bakaou, kontakt med en rik shejk från Förenade Arabemiraten. Han var beredd att pumpa in massor av miljoner i Gais, men hade som motkrav att ta över just 51 procent av klubben.

– Det var över huvud taget inte möjligt då med reglerna som finns, men även om det hade varit det vetefan om det hade varit rätt väg att gå ändå, fortsätter Wallin.

– Bolag kopplade till klubben kan vara ett bra sätt att få in pengar och en form där vi kan hantera momsavdrag, men jag tror inte på en modell där bestämmanderätten flyttas från medlemmarna till bolagsstämmor, avslutar Wallin.

Ännu en skeptisk röst finns i Gävle.

– Frågan om bolag är helt enkelt inte aktuell för oss, säger Gefle Fotbolls ordförande Leif Lindstrand. Det finns inget intresse från företagsvärlden att gå in med stora pengar i Gefle.

– Jag ser en risk för att bolagisering kommer att öka klyftorna inom fotbollen mellan landsorten och Stockholmsklubbarna, där det finns storföretag och pengar, fortsätter Lindstrand.

Även från supporterhåll riktas kritik mot motionen. Frank Ågren, ordförande i Svenska Fotbollssupporterunionen (SFSU):

– Tanken att flytta besluten från centralstyret till de enskilda klubbarna är något vi i SFSU är positiva till, men när det gäller bolagisering tror vi inte att det kommer att få den effekt som förespråkarna påstår.

– Våra klubbar tillhör medlemmarna och ska inte bli lekstuga för slipsnissar, fortsätter Ågren.

Han pekar också på ett grundläggande problem i förhållandet mellan idrottsklubb och affärsrörelse. Ett bolags enda syfte är vinstmaximering. För en idrottsklubb är ekonomisk vinst ett medel för att nå huvudsyftet sportslig framgång. Med ett större privat profitintresse fruktar Ågren att guldjagande klubbar kan tvingas sälja sina värdefulla spelare i ännu större utsträckning än i dag för att tillfredställa aktieägarnas vinstintresse.

– De som är rädda för affärsmännens inflytande i fotbollen är 50 år för sent ute, svarar Lagrell.