– Allt fler biobränsleföretag köper upp enorma områden bördig mark. Detta görs utan hänsyn till hur det påverkar lokalbefolkningen, säger Philip Kiriro, ordförande för östra Afrikas jordbruksförbund.

Enligt den brittiska organisation för hållbar utveckling, International institute for environment and development, finns det ett växande intresse för biobränsle. I Moçambique har uppskattningsvis två miljoner hektar avsatts för biobränsleproduktion.

I Tanzania har fem regioner köpts upp av utländska företag. Brittiska Sun och det svenska etanolföretaget Sekab har också planer för produktion i distriktet Mkuranga.

I en rapport som presenteras för FN:s människorättsråd nästa månad skriver FN:s ledande livsmedelsrapportör Olivier De Schutter om hur det internationella handelssystemet inverkar på livsmedelssäkerheten. Han lyfter bland annat fram att handelssystemet ofta begränsar regeringars möjlighet att ge ekonomiskt stöd till jordbrukare medan det inte finns några restriktioner alls för multinationella företag. Enligt rapporten bör även företagen regleras.

Olivier De Schutter ifrågasätter även Doha-rundans frihandelssamtal – förhandlingarna inom världshandelsorganisationen, WTO, om en ytterligare liberalisering av världshandeln.

Under tidigare förhandlingar har flera utvecklingsländer fått skulden för svårigheterna att enas om villkoren för jordbruksimporten. Den indiska regeringen, bland annat, värnar om en säkerhetsmekanism som tillåter utvecklingsländerna att höja tullarna på import av vissa jordbruksvaror om importen hotar fattiga jordbrukare i det egna landet.

– En sådan säkerhet är helt avgörande. Länder måste kunna skydda sina egna marknader, säger Olivier De Schutter.

När jordbruksprodukter utgör så mycket som 70 procent av exportinkomsterna för vissa länder blir de extra sårbara. Olivier De Schutter varnar länder för att vara allt för beroende av exporten av jordbruksprodukter, eftersom det gör dem extra utsatta, speciellt när en stor del av befolkningen lider av undernäring.