Den danske konstnären Adam Saks akvareller är monumentala, starkt expressionistiska och medryckande. Man förs in i en tät värld av symboler, texter och magiska landskap. Utställningen Lonestar följer två stråk, som vävs ihop och genomsyrar hela utställningen, uttryckt på olika vis genom drygt hundra akvareller.

- Det består av två serier, med utgångspunkt i dels tatueringar, dels i franska främlingslegionens emblem, berättar Adam Saks, som lockas av den inneboende dramatiken i båda världarna.

Både emblemet och tatueringen vill vittna om en tillhörighet, en svuren ed kring något evigt. Inpräntat i huden, påsytt på kläderna, eller ett väl repeterat kantra i huvudet på en soldat.

Några av målningarna är fem meter långa och täcker hela väggar, blir till en gigantisk bildrebus i Adams Saks bildvärld. Färgstarka collage av miljöer befolkade av anfallande rovdjur, kantade av höga, vassa berg, nyckfulla hav. Kvinnor i längtan, flyktvägar och ödsliga stigar som slutar vid en mörk dörr. Manskroppar i kamp eller dansande i rus.

Och så texterna som återkommer bilderna, kommenterar eller förleder. Författade av bland annat främlingslegionen, av arten ”Loved by few, hated by many, respected by all”.

- Jag tar inte ställning, utan jag använder mig av repetitionen för att skapa en slags känsla av propaganda.

Samtidigt bildar texterna ett eget bildspråk.

- Bokstäverna och språket blir ett verktyg som bär upp bilden.

Men sagt tillräckligt många gånger, i olika sammanhang, känner man igen, blir vän med det, oavsett innehåll. I bilder med bara texter har Saks arbetat mycket med typografin, färgerna och plötsligt blir det väggpoesi, orden snygga var för sig, varje sitt eget emblem.

Adam Saks arbetar även med grafik, teckning, måleri och keramik.

- Keramiken och akvarellen har en spontan omedelbarhet som jag försöker komma åt i måleriet.

Han menar att de olika teknikerna gemensamt hjälper honom att skapa det universum han vill åt.

De stora målningarna har en liten skiss som förlaga, berättar Saks.

- Men oftast går jag bara på, och det mesta växer fram efter hand. Och jag får hela tiden nya idéer som tar mig vidare.

Och med sina texter och bitvis mytiska bilder berättar Adam Saks om längtan efter sammanhang, mening om man så vill. Där det råa, våldsamma verkar jämte kärleken. Hur det starka vinglar nära det sköra, symbolerna som lurar och förvrider. Skänker tröst. Likt en lonestar. Den starke riddaren som strider för någon slags gemensam sak. Eller en ensam tyst stjärna på natthimlen, synlig för oss alla. Oavsett var vi står.