Hjälterollen skiftar från tid till annan
Vad är en hjälte? En ny utställning ger besökaren möjlighet att fundera över sitt eget förhållningsätt till den aldrig döende myten om hjälten.
Myten om hjälten är säkert lika gammal som mänskligheten. Hjältar finns överallt och få är oberörda när hjälten kommer på tal. Men vem som upplevs som hjälte kan variera från gång till annan. Det har Armémuseum tagit fasta på i sin nya utställning Hjältar – en utställning om mod, som ställer frågor snarare än ger färdiga svar.
Besökaren uppmuntras reflektera över vem som betraktas som hjälte, om man kan vara hjälte i krig, varför vi behöver hjältar, vilka handlingar som krävs för att tituleras hjälte – och inte minst varför en hjälte många gånger är någon annans fiende.
– Bilden av hjälten ser olika ut i olika länder och i olika tider. I dag använder vi här i Sverige kanske mest ordet hjälte om idrottare. Eller så pratar vi om vardagshjältar. Men vi talar inte om krigshjältar, inte som man gör i till exempel USA, säger Karin Tetteris som är projektledare för utställningen.
För besökaren presenteras människor som kan betraktas som hjältar för något de gjort, som Rosa Parks som vägrade flytta på sig i bussen och sätta sig på de säten som bara var avsedda för vita och vars civilkurage kom att leda till stora förändringar. Även Monica Nilsson som avslöjade giftskandalen med BT Kemi i Teckomatorp uppmärksammas.
– Man kan väl säga att hon var Sveriges första whistleblower. En sådan person som genom sin övertygelse inte gav sig, trots att många tyckte att hon gjorde fel då, säger Gundela Pettersson, idégivare och delansvarig för innehållet i utställningen.
Att en hjälte inte alltid behöver vara allas hjälte diskuteras också i utställningen.
– Karl XII har betraktas som hjälte i Sverige under vissa tider. I dag är han hjälte för några grupper i samhället, för andra är han det inte alls. Ett annat sådant exempel är självmordsbombare. I en liten grupp betraktas de som hjältar genom att dö och bli martyrer, medan de flesta tycker att de begår ett hemskt brott, säger Gundela Pettersson.
Armémuseum har under de senaste åren satsat på att visa upp mer än vapen, uniformer och målningar över historiska slag. Att museet tar sig an hjältemyten kanske inte är att betrakta som underligt, men de utställningsansvariga har inte varit rädda för att ifrågasätta soldatens och det militäras roll. Förvisso lyfter de inte fram Ingvar Bratt som avslöjade Bofors mutaffärer. Däremot frågar de om man kan vara hjälte i krig.
– Är man en hjälte om man tar livet av så många fiender som möjligt? Nej, säger vi. Man kan bara bli hjälte genom att rädda liv. Kanske många gånger genom att göra mer än plikten säger, ja till och med genom att bryta mot order, säger Karin Tetteris.
I fiktionen har hjälten alltid haft en given plats, från de allra första berättelserna fram till nu. Här finner vi matinéhjälten, superhjälten, hjälten i sagan och Astrid Lindgrens litterära karaktärer.
– Hjälten i fiktionen har ofta egenskaper som vi själva saknar. Pippi är världens starkaste, Stålmannen kan flyga och Harry Potter kan trolla, säger Karin Tetteris.
Utställningen ställer också frågan varför vi behöver hjältar.
– Vi behöver hopp och tro att det goda vinner. Hjältarna ger oss kraft att orka, säger Karin Tetteris.
Utställningen vänder sig till både barn och vuxna. Barnen kan bland annat följa den inte så modiga haren Harry genom utställningen och pröva sitt mod på ”farornas stig”.
Utställningen pågår till och med november.