Enligt Ingemar Zellbi, ingenjör på driftavdelningen vid SKB, är hanteringen av skadat kärnbränsle betryggande och egentligen finns det ingenting som hindrar att kärnkraftverken i landet beställer hämtning av skadat kärnbränsle.

– Den läckande kärnbränslestaven förs in i en transportbehållare som är tät, sedan sätts den i en skyddsbox ombord på vårt fartyg Sigyn för vidare transport till Oskarshamn. Men vi skickar inte iväg Sigyn förrän det finns tillräckligt med skadat bränsle att hämta, säger han.

Forsmarks Kraftgrupp AB har dock inte skickat särskilt mycket skadat kärnbränsle till Clab i Oskarshamn för mellanlagring. Merparten av de bränslestavar som skadats vid kärnkraftanläggningen står kvar i bassänger vid reaktorblocken. En tidigare anställd vid Forsmarks kraftgrupp som noterat detta befarar att de skadade kärnbränslestavarna kan oxidera i vattnet och att en del radioaktiv strålning sedan fastnar i filtermassor, vilket i sin tur leder till mer lågaktivt avfall som måste tas om hand.

Enligt Peter Jansson, vikarierande informationschef på Forsmarks Kraftgrupp, finns det inga risker eller miljömässiga nackdelar med att de skadade kärnbränslestavarna står kvar i bassänger eftersom vattnet ger ett skydd mot strålning.

– Något mer cesium kommer ut men det tas om hand i processen. Vi förbrukar inte ens mer filtermassor på grund av hanteringen av skadat kärnbränsle. Hanteringen av skadat bränsle är liten i sammanhanget, därför har de skadade bränslestavarna fått stå kvar, säger han.

Jan Hanberg vid avdelningen för kärnkraftsäkerhet vid Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, är inne på samma linje.

– Den oxidering eller korrosion som kan uppstå i de skadade stavarna sker under drift, och då kan det bli radioaktiva utsläpp i form av strålning. När det inträffar är det viktigt att snabbt stoppa produktionen och ta den skadade delen ur drift, annars finns risk för att många andra delar i rummet blir bestrålade och då blir anläggningen svårare att arbeta i, säger han.

Jan Hanberg har inte hört att det skulle ske någon oxidering i samband med att det skadade bränslet förvaras i bassänger vid kärnkraftverken. Han tror därför inte att det gör särskilt mycket att skadade bränslepatroner står kvar på kärnkraftverken i stället för i Clab.

En del av de skadade bränslepatronerna skickas dock till Studsvik AB:s forskningsenhet för att analyseras, genom det får kärnkraftbranschen ökad kunskap.

– Det görs oftast om orsaken till skadan är okänd. I samband med undersökningen kapslas det skadade bränslet in innan det skickas vidare till Clab, säger Jan Hanberg.