När vi stiger av flygplanet i Honduras huvudstad Tegucigalpa på onsdagskvällen står poliserna på rad för att ta emot passagerarna. Rafael Alegría, honduransk ledare för bondenätverket La Via Campesina i Centralamerika och en av huvudprofilerna i den nationella motståndsrörelsen mot statskuppen har rest med samma plan som oss från Nicaragua. Han skyndar på stegen för att hinna upp oss precis i det ögonblick då vi går förbi en lång rad poliser med schäferhundar.

– Det är säkrare för mig att ha sällskap med er, viskar Alegría till oss, som han känner sedan tidigare, när vi är på väg mot ytterligare en säkerhetskontroll.

Rafael Alegría har levt under hot alltsedan kuppen ägde rum och president Manuel Zelaya hämtades av militär i sin bostad och fördes ut ur landet den 28 juni. Hoten har ökat i takt med att motståndsrörelsen har växt både i antal och styrka och i perioder har han, liksom många andra ledare tvingats gå under jorden. Rörelsen uppstod samma dag som statskuppen genomfördes och består framför allt av fackligt aktiva, småbrukar- och ursprungsfolksorganisationer, kvinnorörelser och lärarkåren. Enligt pålitliga källor kommer rörelsens stora ledare att gå under jorden senast lördag.

Ute har mörkret fallit och vi åker på övergivna gator in mot stadens centrum. Alegría påpekar att trafiken har minskat drastiskt sen den 28 juni. Människor har blivit rädda för att röra sig ute.

Chauffören skruvar på radion. Frekvensen är 88,7 och tillhör Radio Globo, en av få medier som inte är kontrollerad av kuppregimen och som rapporterar om motståndsrörelsens aktiviteter. En källa nära de alternativa medierna befarar att Globo kommer att stängas inför helgen, vilket i så fall inte skulle vara första gången.

Manuel Zelayas röst är i etern. Vi tystnar. Han talar om hur kuppregeringen nu missbrukar de pengar som han själv har dragit in, genom bland annat det bolivarianska alternativet för Latinamerika – Alba. Plötsligt avbryts programmet av en nyhetsuppläsare. Han meddelar att Milton Jiménez Puerto, en av Zelayas rådgivare och tidigare utrikesminister, fördes bort av polisen mitt under middagen bara en stund tidigare.

Stämningen inför valen på söndag präglas av ökad oro. Under onsdagmorgonen rapporteras det om en explosion utanför Högsta domstolen. Kuppregeringen beskyller motståndsrörelsen för dådet. Samtidigt fortsätter motståndsrörelsen att betona sin icke-våldslinje.

Människorättsorganisationer menar att förtrycket är våldsamt och ökar.
I söndags försvann läraren Luis Espinal. Hans kropp hittades tre dagar senare och Espinal var därmed den 27 ledaren inom motståndsrörelsen som har dödats under de senaste fyra månaderna.

– Samhället håller på att militariseras. Runt 5◊000 personer har anhållits och politiska ledare tas in till förhör. Människor är rädda, säger Alegría.

Motståndsrörelsen fördömer valet som de menar saknar legimitet eftersom det äger rum inom ramen för en militärkupp under vilken befolkningen förnekas sina grundläggande mänskliga rättigheter.

– Vi i motståndsrörelsen uppmanar till bojkott av valen på söndag. Jag kommer själv att tillbringa hela dagen hemma med min familj, säger Wendy Cruz Sánchez, en annan ledande figur från motståndsrörelsen.

Hundratals oberoende kandidater på lokal, regional och nationell nivå har dragit tillbaka sin kandidatur i valet.

– Den som blir vald på söndag kommer inte att erkännas, varken av folket eller det internationella samfundet, säger Rafael Alegría.

– Valen är varken demokratiska eller transparenta. De är illegitima och olagliga. Presidenten, som det honduranska folket har valt, är inspärrad på Brasiliens ambassad och kommer inte att kunna rösta.

Alla de stora nationella medierna uppmanar människor att gå till valurnorna på söndag och till ett stopp för bojkotten.

– Nej, jag ska inte rösta. Jag är rädd. Det är farligt att gå ut på gatorna. Polisen har redan slagit ned flera gånger mot människor som protesterar, säger gatuförsäljaren Martha Herrrera. Pensionären Julio César säger att det går rykten om att militären kommer att slå ner på de som eventuellt går ut och protester på valdagen.

Fyra amerikanska länder, USA, Peru, Colombia och Panama, samt Israel, har meddelat att de kommer att erkänna valet. Manuel Zelayas utrikesminister Patricia Rodas liksom motståndsrörelsen menar att bland annat USA ger ett dubbelt budskap genom att de tydligt har fördömt kuppen men nu ändå har för avsikt att godkänna valen. FN och den interamerikanska samarbetsorganisationen OAS, kommer inte att skicka valobservatörer.

– Vi ger tekniskt stöd till Honduras för att hjälpa dem att genomföra fria, rättvisa och transparenta val, säger Ian Kelly från det amerikanska utrikesdepartementet till tv-kanalen Telesur.

Men Ian Kelly påpekar också att man inte kan godkänna något på förhand.

Högsta domstolen meddelade under onsdagkvällen att den avsatta presidenten Zelaya inte kan återinsättas. Det definitiva beslutet tar kongressen den 2 december. Det är samma dag som kuppledaren Roberto Micheletti har annonserat sin återkomst till regeringsarbetet efter att han tillfälligt dragit sig tillbaka sedan torsdagen.

Motståndsrörelsen är tydliga med att det är demokratin, inte Zelaya, som de kämpar för.

– Vi arbetar för att återinföra demokrati i Honduras snarare än att företräda Zelaya. Men att återställa den konstitutionella ordningen innebär i det här fallet ett automatiskt återinförande av Zelaya på presidentposten, säger Rafael Alegría.