Enligt internationell rätt är vissa brott, exempelvis tortyr och folkmord, så allvarliga att vilket land som helst kan starta en utredning, oavsett var i världen brottet begicks. Denna princip kallas ”universell jurisdiktion” och Spanien har under senare år varit ett föregångsland för användandet av denna.

Det spekuleras i att Spanien nu drar sig tillbaka efter påtryckningar från bland annat USA, Israel och Kina för att undvika kommande utredningar om Guantánamo, Gaza och Tibet, processer som skulle kunna skada bilaterala avtal mellan länderna i en tid då Spaniens ekonomi redan är svag. Beslutet om att ändra lagstiftningen togs av den spanska kongressen tidigare i år. För att den nya lagtolkningen ska träda i kraft krävs en ratificering av senaten, något som i Spanien brukar ske mer eller mindre per automatik.

I dag utreder sex spanska domare tretton internationella fall av grova brott mot mänskligheten, varav ett handlar om Guatemala. I det guatemalanska fallet står Rios Montt (diktator 1982–83) och andra före detta presidenter, försvarsministrar och polischefer åtalade för folkmord, tortyr och andra brott mot mänskligheten. Spanien försäkrar att dessa tretton utredningar kommer att avslutas, men i fortsättningen kommer man att bli mer restriktiv i sin bedömning av potentiella fall.

Enligt det guatemalanska människorättscentret CALDH kommer lagändringen göra att det i framtiden blir mycket svårt att driva fall som rör historiska brott mot mänskliga rättigheter, samt fall som inte involverar spanska medborgare. Detta innebär att det kommer att bli svårare för vittnen och överlevande i Guatemala att uppnå rättvisa i de många utredningar som återstår.

Flera av de ansvariga för krigsbrotten sitter fortfarande på inflytelserika poster inom staten, militären och företagsväsendet. Guatemalanska och internationella människorättsorganisationer har fördömt den spanska lagändringen, men ingenting tycks kunna stoppa den från att träda i kraft.