Folkets hus vid Blågårdsplatsen på Nörrebro är en av många så kallade info points som organiserats i Köpenhamn med anledning av FN:s pågående klimatkonferens. Här finns internet och datorer, billig mat och dryck, sjukvårdspersonal och mängder av praktisk information – och det är kanske här den särskilda stämning som infinner sig under ett toppmöte tydligast manifesterar sig.

Info points fyller såväl en praktisk som en social funktion. Trötta aktivister får ny energi av folkkökens grytor och nytt engagemang genom kontakten med likasinnade. Det är en inkluderad kontext präglad av en uppenbar känsla av gemenskap. En känsla av att vara där i samma ärende, att sträva mot samma mål och spela i samma lag.

Klimaforum – den alternativa, socialt orienterade, klimatkonferens som arrangeras i Köpenhamn – har ett imponerande ambitiöst program späckat av progressiva föreläsningar och workshops. Aktionerna som avlöser varandra är välplanerade och genomgående välorganiserade. Men det är info points likt den i Folkets hus som är toppmötets egentliga offentlighet – platser för reflektion och löst prat, planering och ryktespridande.

Att tillbringa några timmar på en info point är att ta temperaturen på toppmötesprotesterna, doppa tån i dess informationsflöde. Under det att aktivister som ska åka hem avtackas och de som ska stanna kvar lyckönskas är de så kallade lymmellagarna samtalsämnet framför andra.

Det hårt kritiserade lagpaketet – som ger polisen långtgående befogenheter att arrestera människor i preventivt syfte – har varit föremål för uppmärksamhet och kritiskt granskande under en längre period, men efter lördagens massarrestering av nära tusen aktivister blev dess effekter plötsligt en konkret del av toppmötets verklighet. Och söndagens planerade blockader mot den danska huvudstadens hamnområde gick fullständigt om intet sedan polisen helt sonika arresterade majoriteten av deltagarna kort efter att de samlats.  

Icke desto mindre fortsätter klimattoppmötet, och med det protesterna. Liksom diskussionerna på stadens info points, om hur de repressiva lagarna ska kunna kringgås.

Parallellt med de politiska och strategiska diskussionerna flödar också rekreationsskvallret. Någon har hört att tio Jehovas vittnen arresterades under lördagens massarestering. Ytterligare någon har hört att det var tio Hare Krishna-anhängare. En tredje har hört att bägge grupperna råkade befinna sig i samma block och att Klimat-Guantanamo – arrestburarna i industriområdet Valby – sålunda fick en mångreligiös prägel under natten mot söndagen.

En grupp svenska aktivister är lika glada som förvånade över att de fick åka lokaltåg gratis eftersom konduktören stödde protesterna.

Och den kvinna från Malmö som arbetat i Traumacentret i Christiania, aktivisternas egna krishanteringsmekanism för dem som utsatts för exempelvis polisvåld, är mycket upprörd. Dels på engelskan som efter att ha anmält sig som volontär föreslagit att chockade aktivister ska erbjudas österländsk meditation. Dels på den etniskt danske aktivisten som, efter att ha utsatts för en godtycklig visitation, utan ett uns ironi förklarade att han nu förstod ”hur de svarta i Harlem har det”.

Efter att ha sköljt ner frustrationen med en öl på en närliggande pub, vars avkastning går till sociala och politiska initiativ i Nörrebro, lämnade hon toppmötet.De som stannade kvar fortsatte att fylla stadens info points med oro och förhoppningar, småprat och stora visioner. Folkets hus håller öppet dygnet runt, men nattimmarna är lugna och lågmälda. Aktiviststaden sover, samlar energi för en ny dag av protester.