Antalet besök hos vårdcentraler i Stockholms län har ökat med 460 000 på två år, vilket är ett resultat av vårdvalssystemet. Men enligt vårdcentralerna själva tvingas de ibland prioritera dem som har mindre åkommor före dem med störst vårdbehov, för att få ekonomin att gå ihop.

- De som söker för mindre åkommor får en större del av kakan av vården. Det gör att de med större behov får en mindre bit av kakan, säger Elin Linna (V), sjukvårdspolitisk talesperson i riksdagen.

Vårdvalssystemet innebär att Stockholms vårdcentraler får ut ersättning efter hur många patienter de tar emot. Enligt en undersökning av DN har besöken på vårdcentralerna ökat med 460 000 i år jämfört med 2007 till en kostnad av 270 miljoner kronor.

– Man har inte gjort en ordentlig konsekvensanalys av det här. Nu glömmer de helt bort kvaliteten i vården. Och det är klart att det är bra om man kan besöka en vårdcentral som ligger närmare jobbet men det som till exempel äldre behöver är främst närhet till vården och inte att behöva gå på tre återbesök för att vårdcentralen ska få ut mer pengar, säger Elin Linna.

Efter årsskiftet kommer vårdvalssystemet att införas i hela landet och Elin Linna är orolig.

– Pengarna kommer att styra vården i alla landsting. Vårt system bygger på att de som har störst behov ska få vård först men så blir det inte nu, säger hon.

På Älvsjö vårdcentral tar man inte emot fler ”snuvor” än de med störst vårdbehov. Men Ann Carlswärd-Forsberg, verksamhetschef på vårdcentralen, säger att det kan komma att bli nödvändigt i framtiden.

– Vi har inte riktigt gått in i den modellen än men rent ekonomiskt så skulle vi behöva göra det. Under den tid som en person som har stort vårdbehov träffar läkaren skulle man istället kunna ta in sex personer med snuva. Då får vi sex gånger mer i ersättning. Antagligen kommer det bli så även här nästa år, säger hon.

Hon tycker att det finns positiva sidor med det nya systemet som öppenheten och att folk kan söka vård var de vill i Stockholm. Men hon tycker även att vårdvalssystemet har många baksidor.

– Nackdelen är att man plockar bort professionen. Sedan kan till exempel folk som är beroende av läkemedel lista om och besöka nya vårdcentraler varje dag.

Kan det här systemet resultera i att personer som har lättare åkommor får vård före den som är i mest behov?

– Jag misstänker att det kan vara så. Vi lever av våra besök och har inga andra inkomster. Vi försöker att inte gå in i prioriterandet av de minst sjuka men det är en ekvation som är svår att få ihop.

Marie Ljungberg Schött (M), ordförande i sjukvårdsstyrelsen Stockholms stad och Ekerö, är nöjd med det nya vårdvalssystemet.

– Vårdval handlar om att vårdcentralerna ska erbjuda patienterna den bästa sjukvården och hela tiden förbättra kvaliteten i sjukvården.

– Landstinget har aldrig tidigare följt upp kvaliteten i vården lika noga som det görs nu och den patientupplevda kvaliteten visar att patienterna blir alltmer nöjda med vården som ges, säger hon.

Hon tycker också att de stigande besökssiffrorna är positiva och att oppositionens kritik är obefogad.

– Ett av syftena med vårdval var just att få till en ökning av antalet besök i primärvården. Det var en medveten satsning på primärvården från Alliansens sida. Tidigare var det alldeles för svårt för patienter att komma i kontakt med en läkare eller en sjuksköterska.

– Sedan Vårdval infördes har över 30 vårdcentraler tillkommit och många vårdcentraler har dessutom startats i ekonomiskt utsatta områden. Detta kan jämföras med perioden 2002 till 2006 då S, V och MP styrde landstinget, inte en enda ny vårdcentral startade, däremot stängdes två!

Vårdcentralerna har själva gått ut och sagt att de tar emot personer som egentligen inte behöver komma på besök för att förbättra statistiken, är inte det ett problem?

– Landstinget har analyserat besöksutvecklingen och det är ingen skillnad på diagnospanoramat på vårdcentralerna före och efter införandet av vårdval. Olika förutsättningar gjorde att det tidigare var stor skillnad på tillgängligheten i olika delar av länet. Efter ett år med Vårdval såg vi en stor utjämning av patientbesöken.

– I norra länet, där tillgängligheten historiskt sett varit bäst, hade läkarbesöken ökat med 2 procent, samtidigt som de hade ökat med 16 procent i Stockholm med närförorter och 17 procent i södra länet. Invånare i områden med lägre medelinkomst gör nu fler vårdbesök än de som bor i områden med högre medelinkomst, vilket är ett positivt trendbrott i Stockholm.