Grävsajten Wikileaks har bara funnits i drygt tre år men har redan bidragit till att avslöja stora orättvisor världen över. Deras publiceringar sprids ofta vidare via etablerade medier och har lett till betydelsefulla politiska reformer. Man har offentliggjort dokument om den kontroversiella ACTA-överenskommelsen, den amerikanska arméns interna dokument om Guantánamo och publicerat en lista över medlemmar i högerextrema British National Party.

På kö står bland annat hundratusentals sidor känslig information om Irakkriget. Men den ideella organisationen Sunshine Press, som står bakom Wikileaks, behöver ekonomiskt stöd för att utveckla verksamheten. I dag arbetar fem personer heltid med projektet, men det finns inte pengar till vare sig löner eller att utveckla verksamheten.

– Vi har gjort ett grovt överslag: vi behöver omkring 600000 dollar per år för att täcka våra kostnader, betala dem som arbetar heltid och ta Wikileaks till nästa steg i utvecklingen, berättar Daniel Schmitt, redaktör och talesperson för Wikileaks.

Sajten stängde på julafton, den 24 december 2009, men problemen har funnits längre tid än så. Förutom att det organisatoriska och redaktionella arbetet inte kan ske helt ideellt vill man utveckla infrastrukturen och den tekniska plattformen.

– Vår plattform blev för populär på för kort tid och vår finansiering var otillräcklig. Därför stängde vi ner sidan. Sedan fastnade omkring 35000 euro på Paypals konto under sex månader, helt utan orsak.

Det är svårt att få ihop ekvationen gratis, hemligstämplat material med att bibehålla ett fullständigt oberoende. Men organisationen håller hårt på principerna, berättar Daniel Schmitt. Wikileaks vägrar att ta emot pengar från företag eller regeringar.

– Vi accepterar bara anonyma donationer. Vi får till exempel en stor summa via en välgörenhetsstiftelse i Tyskland men vi vet inte vem som står bakom. Vi är helt fristående.

Oberoendet ger möjlighet att avslöja maktmissbruk på flera nivåer. I Kenya avslöjade man en jättelik korruptionsskandal där landets före detta ledare Daniel arap Moi var inblandad.

– Särskilt i utvecklingsländer behövs det en trygg hamn för den fria informationen. Där fyller vi ett jättestort behov, säger Daniel Schmitt.

Men lika ofta handlar det om inneboende demokratiska problem i det öppna väst.

– I USA ska kongressledamöterna varje år svara på frågor om vad de tycker i olika ämnen men de här rapporterna [CRS report for congress] är inte offentliga. Vi publicerade 6700 sidor med den informationen. Det skapar transparens. Till och med myndigheter använder sig av vår information.

För närvarande ligger hemsidan Wikileaks.org nere men Daniel Schmitt tror att det bara är en tidsfråga innan den är uppe. Man har nyligen lyckats dra in strax över 200000 dollar, den summa man satte upp som mål i julas.

– Förhoppningsvis kommer vi upp igen inom ett par dagar. Vi har några personer som jobbar på att installera nya maskiner och med att bygga en mer stabil infrastruktur. Jag är hoppfull. Sedan sidan gick ner har till exempel över 400 programmerare kontaktat oss och erbjudit sin hjälp. Problemet är bara att någon måste ha tid att sätta dem i arbete, det är bland annat det vi behöver pengarna till.

Daniel Schmitt själv är bosatt i Tyskland och har varit aktiv i organisationen sedan 2007. Wikileaks medarbetare har – dessvärre, säger han – inget kontor utan träffas på nätet eller någonstans i världen.

Just nu är han på Island för att hjälpa till att driva igenom ett nytt ramverk som ska göra Island till det öppnaste landet i världen. Inspirationen kommer bland annat från svenska yttrandefrihetsgrundlagen och first amendment i USA.

– Jag kan inte tänka mig ett viktigare jobb än det vi gör, säger han.