I söndags offentliggjorde Israel en 46-sidig försvarsakt rörande händelserna kring militärangreppen mot Gaza för ett år sedan. I den egna rapporten betonas Israels rätt till självförsvar och nödvändigheten av att svara på Hamas raketbeskjutningar.

FN:s undersökningskommission, ledd av människorättsjuristen Richard Goldstone, drog i höstas slutsatsen att Israel i synnerhet, men även Hamas och andra väpnade palestinska grupper, gjort sig skyldiga till allvarliga kränkningar och förbrytelser mot de mänskliga rättigheterna. Israels militärangrepp beskrevs som ”en avsiktlig och oproportionerlig attack som syftar till att bestraffa, förödmjuka och terrorisera civilbefolkningen, radikalt minska dess lokala och ekonomiska förmåga att arbeta och försörja sig och påtvinga befolkningen en allt större känsla av beroende och sårbarhet”.

När Goldstonerapporten presenterades i september förra året anklagades den av Israel för att vara ”partisk och full med lögner”. Israels regering tillbakavisade alla anklagelser om att medvetet ha förstört infrastruktur och riktat angrepp mot civilbefolkningen.

Istället för att tillsätta en oberoende utredning har den israeliska armén startat egna undersökningar av 150 separata händelser under Gazakriget, varav 36 lett till förundersökningar om brott. Kritiska röster menar att det inte räcker att den israeliska militären utreder sig själv, utan att det krävs en opartisk prövning.

Sedan den israeliska utredningen nått FN har diskussionen bland annat handlat om förstörd infrastruktur. Israels redogörelse för hur Gazas mjölraffinaderi förstörts under markstrider med Hamas stämmer inte överens med FN-inspektörernas upptäckter. Påträffandet av en detonerad Mark 85 bland ruinerna tyder på att Israel släppt en bomb i avsikt att minska Gazabornas tillgång till mat.

Även Hamas förnekar anklagelser om krigsbrott. I sitt svar till FN hävdar Hamas att den raketbeskjutning som dödat tre israeler var avsedd att träffa militära mål. Det är första gången någonsin som organisationen hävdar att civila offer skulle vara ett misstag. Flera människorättsorganisationer har reagerat kritiskt på påståendet, däribland Human Right Watch som avfärdar det som lögn.

Den ovilja att utreda krigsförbrytelser i de egna leden, som både Hamas och Israel visar upp, försvårar arbetet med att fastställa händelserna kring det krig som krävde mer än 1 400 palestiniers och 13 israelers liv. Ändå har Goldstonerapportens redogörelser om krigsbrott haft effekt.

I januari betalade Israel ut ett skadestånd på 10,5 miljoner US-dollar till FN. Beloppet täcker skador på FN:s inrättningar i Gaza. Det är första gången i Israels historia som någon form av kompensation utgått för skador i palestinskt territorium. Tidigare i veckan gavs också reprimander till två officerare för artilleribeskjutning mot FN:s högkvarter. Israel ska enligt FN ha skjutit granater med vit fosfor mot FN-högkvarteret mitt i Gaza City. Fosforn antände en lagerbyggnad som låg strax intill en bränsledepå och lokaler där 600–700 civila sökt skydd.

Människorättsorganisationerna är tydliga i sina krav på att eventuella krigsförbrytelser i Gazaattacken tas upp i Internationella brottmålsdomstolen, ICC. Sedan förra året har ICC mottagit omkring 200 anmälningar. Fokus ligger på att ställa ansvariga inom Hamas och Israel inför rätta. Den rekommendation som framfördes i Goldstonerapporten om att ta upp eventuella krigsförbrytelser i Internationella brottmålsdomstolen efter att tidsfristen löpt ut, innebär inte nödvändigtvis att ansvariga åtalas. Domstolen kan konstatera att stater begått krigsbrott, men därifrån är steget till åtal av enskilda långt.

Efter denna tidnings pressläggning på fredagen skulle FN:s generalsekreterare Ban Ki Moon presentera en uppföljning på Goldstonerapporten och i mars kommer FN:s människorättsråd att behandla Goldstonerapporten igen.