I lördags meddelade Nederländernas premiärminister Jan Peter Balkenende att regeringen spruckit. Anledningen är att de två största partierna i koalitionsregeringen, kristdemokraterna och socialdemokraterna, inte kunnat enas kring frågan om fortsatt truppnärvaro i Afghanistan.

– Det finns inte längre någon fruktbar väg för koalitionsregeringen att gå. Förtroendet mellan oss saknas, sade premiärminister Jan Peter Balkenende efter att regeringsförhandlingarna strandat.

Regeringskollapsen kom efter att Natos generalsekreterare Anders Fogh Rasmussen begärt en förlängning av det nederländska uppdraget i Afghanistan. Medan Jan Peter Balkenendes kristdemokratiska parti velat se ett utökat mandat har det socialdemokratiska partiet sagt blankt nej till fortsatt truppnärvaro.

Opinionen i Nederländerna mot deltagandet i kriget är stark. Försvarsminister Henk Kamp kallade år 2006 uppdraget i Afghanistan för det farligaste sedan Srebrenica. Sedan dess har flera kritiska röster dragit paralleller mellan det militära uppdraget i Afghanistan och landets misslyckade fredsinsats i Bosnien, där 8 000 muslimer mördades av Bosnienserbiska soldater innanför den nederländska skyddszonen.

Regeringens avgång innebär att Nederländerna går till nyval i maj. Opinionsundersökningar visar att det socialdemokratiska partiet, med sitt motstånd mot militär närvaro i Afghanistan, sannolikt kommer att vinna fler regeringsplatser vid ett nyval. Samtidigt kan Geert Wilders högerextrema frihetsparti gynnas av kollapsen och kamma hem missnöjesröster.

Premiärminister Balkenende meddelade i söndags att Nederländerna ska påbörja ett tillbakadragande av stridande trupper i augusti i år. Den ställföreträdande regeringen saknar befogenhet att möta Natos uppmaning om förlängd närvaro. Istället väntas den kommande regeringen ta ställning till om Nederländerna ska ha något militärt engagemang i ISAF-styrkan efter 2010, samt om landet bör fortsätta bidra med stridsflygplan och helikoptrar.

Nederländerna har varit närvarande i Afghanistan sedan år 2006 och innehar en nyckelposition i Uruzganprovinsen, ett bergig trakt i södra Afghanistan där stödet för talibanerna är starkt. Enligt den ursprungliga planen skulle de nederländska trupperna ha tagits hem redan efter två år, men sedan inget annat land velat ta över landets uppgifter i Uruzgan förlängdes mandatet till augusti i år. Hittills har 21 nederländska soldater mist livet i militäroperationer i Afghanistan och långt fler har skadats.

Mycket tyder på att Nederländerna blir det första av Natos tio huvudländer att dra sig ur Afghanistankriget vilket lett till spekulationer om en eventuell dominoeffekt. Framför allt är det Kanada och Australien, länder med en stark opinion mot kriget, som kan få svårt att motivera ett förlängt engagemang. Kanada har tidigare sagt att man tänker dra tillbaka sina trupper under nästa år. Nederländernas tillbakadragande ställer Nato inför den besvärliga uppgiften att hitta en ersättare. Tidningen The Times tror att avbytaren kan sökas utanför de nu involverade länderna och spår ett kinesiskt deltagande i Afghanistankriget.