USA har under veckan tryckt på för en uppluckring av det internationella vapenembargot mot Somalia. Därmed vill man göra det möjligt för en grupp av Östafrikanska stater att skicka en militär styrka till landet. Denna ska stärka den internationellt erkända men svaga och splittrade somaliska regeringen gentemot den islamistiska rörelsen Islamiska domstolarnas förbund, som kontrollerar stora delar av landet inklusive huvudstaden Mogadishu.
Tankesmedjan International Crisis Group, ICG, varnade på måndagen för att en militär intervention på den impopulära somaliska regeringens sida skulle undergräva ansträngningarna att få till stånd en vapenvila i landet. Istället kan den leda till en eskalering av konflikten, och i värsta fall utlösa ett regionalt storkrig.
Oron för en sådan utveckling har växt sedan regeringen i Etiopien, som redan har tusentals soldater i Somalia, sagt sig redo att bekämpa det hot som man anser att den islamistiska rörelsen utgör. På torsdagen godkände parlamentet en motion som godkänner 'alla lagliga medel' för att skydda Etiopiens suveränitet, vilket delar av den etiopiska oppositionen beskrivit som en krigsförklaring.
En FN-resolution som tagits fram av USA och Storbritannien för att presenteras på onsdagen tycks för tillfället ha dragits tillbaka efter motstånd i säkerhetsrådet. Bland annat Frankrike motsatte sig resolutionen eftersom den legitimerade Etiopiens militära närvaro i Somalia, enligt diplomater som nyhetsbyrån Reuters talat med.
I en rapport som diskuterades
i FN:s säkerhetsråd på onsdagen anklagas Etiopien och Eritrea och flera andra länder för att bedriva ett 'krig genom ombud' i Somalia. Etiopien tillhör den somaliska regeringens främsta uppbackare, medan Islamiska domstolarnas förbund stöds av Eritrea. Många bedömare fruktar att en upptrappning av konflikten i Somalia skulle kunna leda till ett fullskaligt krig mellan de båda länderna, vars senaste gränskonflikt slutade år 2000.

Under veckan kom rapporter om konfrontationer mellan den islamistiska milisen och etiopiska trupper i Somalia. Enligt FN:s nyhetsbyrå IRIN har somliga invånare börjat fly från staden Baidao, säte för den somaliska regeringen, och från samhällen nära den etiopiska gränsen av rädsla för en kommande sammandrabbning mellan etiopiska trupper och Islamiska domstolarnas förbunds styrkor.
Somalia har saknat en nationell regering sedan 1991 när diktatorn Muhammed Siyad Barre störtades. Den övergångsregering som bildades 2004 med stöd från bland annat USA och Etiopien har inte lyckats etablera någon verklig kontroll över landet. Istället har den islamistiska rörelsen stadigt vunnit inflytande. Sedan Islamiska domstolarnas förbund tog kontroll över Mogadishu i juni efter hårda strider mot USA-uppbackade miliser har de utökat sin makt till stora delar av södra och centrala Somalia.

USA anklagar Islamiska domstolarnas förbund för att ha kopplingar till al-Qaida och för att vilja införa ett Taliban-liknande styre. Samtidigt tycks dess maktövertagande haft en stabliserande effekt på många håll. Ett tecken på det förbättrade säkerhetsläget är att delar av det privata näringslivet i huvudstaden Mogadishu har gått med på att upplösa sina privata säkerhetsstyrkor och överlämna dess vapen till Islamiska domstolarnas förbund, enligt FN:s nyhetsbyrå IRIN.
Istället för att verka för en stabilisering av landet tycks nu USA och dess regionala allierade, med Etiopien i spetsen, trycka på för en upptrappning av konflikten. Det menar John Prendergast och Colin Thomas-Jensen från ICG som i en kommentar i Boston Globe på onsdagen anklagar Vita Huset för att ha förvärrat i Somalia genom sitt stöd till vissa krigsherrar och prioriterandet av 'terroristjakt' framför bistånd till byggandet av en fungerande stat.