Skolinspektionen har gjort en granskning av 33 av landets gymnasieskolor när det gäller anpassning för elever med funktionsnedsättning. Flera av skolorna som har granskats ligger i Stockholms län och alla har fått synpunkter på något område.

Det handlar om anpassning dels i form av den fysiska miljön som att se till att hissar fungerar, installera hörsel-slingor och bullerdämpande åtgärder. Men det handlar också om en pedagogisk anpassning i form av till exempel kunskap till personalen.

– Problemet är att rektorerna oftast inte förstår hur viktigt det är att göra de här anpassningarna. Därför måste vi nu trycka på i de här frågorna för att klargöra att det är viktigt, säger Veronica Bonivart Säfström, projektledare på Skolinspektionen.

En av skolorna som har granskats är Värmdö gymnasium. Några av synpunkterna från Skolinspektionen är att rutinerna för mottagandet och den fortsatta skolgången för elever med funktionsnedsättning måste bli bättre, insatserna måste följas upp bättre och att de måste bli bättre på att aktivt utreda behov för fysiska anpassningar.

Rektor på skolan, Arne Andersson, har tagit till sig synpunkterna, och menar att de nu försöker hitta lösningar.

– Vi har nyligen fått de här synpunkterna från Skolinspektionen. Men det vi kan se är att det är likartad kritik på alla de skolor som har granskats. Nu kommer vi att titta på vad vi måste förbättra och diskutera hur vi ska göra det, säger han.

Skolan har fem månader på sig att åtgärda problemen.

Hur kommer det sig att ni inte har gjort de här anpassningarna tidigare?

– Jag tror, i vårt fall, att det handlar om att man måste ha sett ett problem innan man tar tag i det. Det är inte ofta man har en elev med funktionsnedsättning och det är svårt för en enskild skola att anpassa sig inom alla områden.

– Vår skola är gammal och det finns inte möjlighet att bygga om den helt för att anpassa den för alla och det är dess-utom kostsamt, om man till exempel ska installera hörselslingor i alla klassrum, säger Arne Andersson.

Skolinspektionen har tidigare riktat kritik mot skolan då det gäller möjligheten till assistans på alla lektioner.

Enligt Arne Andersson har de tagit till sig kritiken och gjort förbättringar där.

– Det finns också en specialskoleenhet som har experter som vi kan ta hjälp av. Det är därför vi har fått gott om tid på oss för att åtgärda de anpassningar som behöver göras.

Nils Duwähl, vice ordförande för DHR – förbundet för ett samhälle utan rörelse- hinder, i Stockholm, är inte förvånad över vad granskningen visar.

– Den här frågan har vi jobbat med väldigt länge och det är fortfarande dålig tillgänglighet i skolan. Hälften av skolorna är inte tillgängliga för rull-stolsburna. Och det handlar ju faktiskt om en grundläggande demokratifråga att skolan ska vara tillgänglig för alla, säger han.

Att det är rektorn som har det yttersta ansvaret håller han med om men det som föreningen främst arbetar med är att ligga på politikerna.

– Politikerna bestämmer budgeten för skolan och de ska sätta upp mål och se till att det fungerar. De har ett stort ansvar.

Han tror inte heller att Skolinspektionens rapport kan göra så stor skillnad.

– Om Skolinspektionen skulle hota med vite om skolan inte gör förändringarna, så tror jag att det skulle få större genomslagskraft. Annars blir det bara ännu en rapport som hamnar på hyllan.