Det är måndag morgon på Vittra i Västby. När skolan slår upp portarna kvart över åtta står fyra lärare i entrén och hälsar morgontrötta elever välkomna till en ny vecka i skolan. Först väntar morgonsamling där eleverna får prata av sig om helgen och planera veckans arbete.

Sen är det dags för arbetspass och eleverna sprids ut i lokalerna, som snarare för tankarna till ett öppet kontorslandskap än till den klassiska skolmiljön med korridorer och slutna klassrum.

Det ger ett rörigt intryck, men läraren Annika Wennman försäkrar att det finns en struktur i kaoset. Eleverna är indelade både i ansvarsgrupper - den gamla ”klassen” - och arbetsgrupper som ser olika ut i olika ämnen beroende på vilka mål eleverna satt upp.

-Det som gör Vittra speciellt är att vi sätter individen i centrum och ser till varje elevs förutsättningar och behov, säger Annika Wennman.

Annika Wennman har jobbat i sju år inom Vittras friskolor i Sollentuna och Upplands Väsby. Hon sökte sig dit efter att ha gjort praktik på flera kommunala skolor.

– Där fick jag en en allmän känsla av att det var lite gnälligt. Man var inte nöjd med det man gjorde men fortsatte ändå i gamla fotspår. Därför ville jag pröva något annorlunda, säger hon.

Totalt går 365 elever på Vittras grundskola i Väsby. Bland dem finns både de som valt skolan på grund av dess pedagogiska inriktning, och de som valt den mest för att den ligger nära hemmet.

Åttondeklassaren Elias Giertz hör till de förra. Han bytte från den kommunala skolan när han skulle börja femte klass, samma år som Vittra i Väsby öppnades.

-Den vanliga skolan passade inte riktigt mig. Alla jobbade med samma sak, jag som till exempel var bra få svenska fick sitta och lära mig hur man använder punkt. Det var bara bortkastad tid. Så när jag och mina föräldrar hörde om Vittra, som skulle vara mycket individanpassat, så bestämde vi oss för att testa, säger Elias Giertz.

I dag är han nöjd med sitt val.

– Hade jag gått kvar i Smedbyskolan så hade jag inte lärt mig lika mycket som här. Jag har förändrats mycket som person, genom att jag har fått lära mig att ta ansvar.

På Vittra inleds läsåret med något som kallas för ”träningsläger.” Under flera veckor görs diagnoser i alla ämnen, sedan upprättas individuella mål för det kommande läsåret i samråd med elev och föräldrar.

– Jag är ganska bra på matte men tyckte att jag hade tappat en del av grunderna. Därför satte jag upp målet att jobba extra med dom och det märks redan på proven, säger Elias Giertz.

Elias Giertz är aktiv i Centerns ungdomsförbund och vill läsa ett samhällsinriktat program på gymnasiet. Men att det blir på en Vittra-skola är långtifrån säkert.

– Jag tror inte det, jag vill gärna pröva något nytt. Men det blir inte en kommunal skola i alla fall, säger han.

Klasskamraten Johan Ibrahim har än så länge inte funderat så mycket på gymnasiet. Han har nyss fyllt femton, spelar fotboll i AFC i Solna och skulle inte ha något emot att bli proffs i framtiden. Att han går på Vittra beror främst på praktiska skäl. När han skulle börja sjätte klass lades hans gamla skola ned - ett öde som drabbat många kommunala skolor som möter växande konkurrens från fristående alternativ.

– Jag valde Vittra för att skolan ligger nära, min bror skulle börja här och jag har många kompisar som går här, säger han.

– Skolan är bra, men det kan vara tufft ibland också, eftersom man får jobba mycket individuellt.

I bland känns det tråkigt att skolan är så liten, säger han. Men småskaligheten har också sina fördelar.

– På min gamla skola kände jag inte alla lärare, här känner jag alla. De är som en bra kompis som man kan skoja med och så.

Annika Wennman tycker inte om bilden av friskolor som “elitskolor” som inte passar alla.

– Jag tycker att vi i Väsby visar att det inte är så. Det är ett helt annat upptagningsområde än Sollentuna där jag jobbade tidigare. Eleverna har väldigt blandad social bakgrund, och vi måste jobba väldigt olika beroende på vilka behov de har. En del har det jättetufft och behöver en väldigt styrd vardag, andra kan göra mycket av sin planering på egen hand.

Vittra grundades 1993 i samband med den borgerliga regeringens friskolereform, som gav fristående skolor rätt till finansiering via den kommunala skolpengen. Sedan dess har koncernen expanderat snabbt, och innehåller idag ett 30-tal förskolor, grundskolor och gymnasier runt om i landet. Sedan några år ägs Vittra i sin tur av AcadeMedia, Sveriges största företag inom den privata utbildningssektorn.

Men att just deras skola är en del av en börsnoterad storkoncern som omsätter drygt två miljarder årligen är inget som elever och lärare på Vittra i Väsby funderar särskilt mycket över. Annika Wennman ser rentav fördelar i att en liten nystartad skola har en stor koncern i ryggen.

– Vi är inte lika självgående som en enhet, utan behöver kanske lite extra resurser och högre pedagogtäthet. Då kan vi omfördela en del av de resurser som finns inom Vittra, medan en kommunal skola bara har kommunen i ryggen, säger hon.

Annika tror inte att det är någon större risk att ägarnas vinstkrav ska gå ut över undervisningen.

– En friskola som skär ner på resurser som behövs snabbt skulle snabbt få dåligt rykte och eleverna skulle söka sig någon annanstans, så jag tror inte det är något stort problem.