Ökad oro för att armén ska ta makten i Madagaskar
På fredag löper militärens tidsfrist ut: övergångsregeringen måste lägga fram en lösning på den politiska kris som lamslagit landet i över ett år.
Tidsfristen gavs av militären i mars förra året efter det politiska kaos som utbröt då huvudstadens borgmästare Andry Rajoelina lyckades avsätta den demokratiskt valde presidenten Marc Ravalomanana och själv ta makten.
Tidigare i april meddelade arméchefen Andre Ndriarijaona att militären vänt sig till ledarna för övergångsregeringen och efterfrågat en redogörelse för hur vägen vidare ser ut. De har också uppmanat oppositionspolitikerna att samarbeta.
Ndriarijaona uppger att militären arbetar för att hitta en lösning och för att hjälpa landet ur den djupa kris som Madagaskar befinner sig i. Militären har inte uppgett vad som kommer att hända om övergångsregeringen inte presenterar en lösning innan första maj, men vissa observatörer befarar att militären själva kommer att överta makten.
Ett möte i Sydafrika mellan ledaren för övergångsregeringen, Andry Rajoelina, och den avsatta presidenten Marc Ravalomanana, var planerat till den 25 april, men sköts sedan upp. Nu väntas de mötas i Pretoria tillsammans med Sydafrikas president Jacob Zuma och ex-presidenterna Didier Ratsiraka och Albert Zafy.
"Besluten som tagits vid mötet i Sydafrika kommer att presenteras för militären i slutet av april", sa Rajoelina i ett uttalande den 14 april.
Trots hotet om ett militärt övertagande är Rajoelina övertygad om att detta inte kommer att ske inom den närmaste framtiden.
– Militären är klartänkt. Vi har ännu inte nått den punkt där den enda lösningen skulle vara ett militärt maktövertagande, säger han.
Men rapporter om att ett antal personer som planerat en attack mot premiärministern har gripits, visar att det politiska läget fortfarande är osäkert.
Den pensionerade generalen Ratrimoarivony Guy, som nu arbetar vid landets center för diplomatiska och strategiska studier, säger att han tror att militären inte har för avsikt att överta makten. Han menar att militärens ultimatum är ett sätt att sätta press på regeringen.
Analytikern Lydie Boka är övertygad om att militären kan tvinga övergångsregeringen att samarbeta med andra.
– Påtryckningarna kommer att få alla de politiska rörelserna att samarbeta, säger hon, som arbetar för StrategieCo, ett företag som är specialiserade på politisk analys och som presenterar prognoser för tillväxtekonomier och utvecklingsländer.
Fetison Andrianirina, som är ledare för den förre presidenten Ravalomananas politiska rörelse, menar också att det är militärens uppgift att försöka tvinga fram en dialog.
– Militären måste få de fyra politiska rörelserna till förhandlingsbordet för att få dem att diskutera hur de kan samarbeta, säger han.
Enligt Andrianirina är det militärens ansvar att få till en lösning eftersom de bidrog till att Rajoelina kom till makten i mars förra året.
