Årets Möllevångsfestival krymper. Det blir inte lika
många musikscener som förra året, då besökarna hade mellan 15-20 att
välja mellan. I år blir det mellan 3-4 scener.

– Men det kommer
inte vara renodlade musikscener, performance och teater blandas upp med
musik, säger Jonas Bjärby.

Möllevångsfestivalen, med mottot Av
folket för folket, kommer i år flytta från Folkets park och ut på gator
och torg: Möllevångstorget, Jesusparken, Simrishamnsgatan,
Kristianstadsgatan och Södra Parkgatan.

– I år kommer vi att
fokusera mer på spontana aktiviteter, atmosfär och känsla. Vi vill att
man ska se festivalen som ett stort vardagsrum där man kan mötas,
träffas och umgås, säger Jonas Bjärby.

Inne i
Möllevångsgruppens lokaler är det varje måndag fram till festivalen
öppet forum, där ideella krafter samordnar sig. Runt ett bord sitter
några deltagare i kommunens projekt Ung i sommar och sorterar
stödknappar som ska säljas.

Det kommer och går folk som vill boka
bord till marknadsgatan.

 Förra årets Möllevångsfestival fick ett
tråkigt efterspel och det har varit ovisst huruvida det skulle bli en
festival eller inte i år. Samarbetet med Folkets park slutade med att
gatukontoret och Möllevångsfestivalens styrelse tvistade om en faktura
på 12 000 kronor. Åsikterna om vem som skulle ansvara för städningen
gick isär.

Anledningen till att fakturabråket uppstod berodde på
dålig kommunikation från Folkets parks sida, menar Jonas Bjärby.

–
Vi var helt omedvetna om det tills fakturan kom flera månader senare.
Det var Folkets park som valde att inte kommunicera med oss.

 Jonas
Bjärby och Möllevångsfestivalen är mycket kritiska till det de ser som
en kommersialisering av Folkets park. Att Moriskan kan komma att drivas
av Stockholmsbaserade Re:orient i stället för av lokala aktörer är bara
ett tecken på det, menar han.

– Folkets park kommersialiseras mer
och mer, och det är jättetråkigt att man tagit den vändningen. Det har
varit en central mötesplats i staden, men jag tycker att man kommer bort
från den öppna mötesplatsen.

Att i år förlägga
Möllevångsfestivalen utanför Folkets park är ett sätt att protestera mot
utvecklingen.

Förra året flyttade Malmöfestivalen
också in i Folkets park, något som innebar mer krav på
Möllevångsfestivalen, menar Jonas Bjärby.

– Förra året tog extremt
mycket kraft. Det var krav på ljudmätningar och säkerhet, vi vände ut
och in på oss själva för att klara kraven, säger Jonas Bjärby.

Det
händer då och då att den lilla folkliga festivalen Möllevångsfestivalen
jämförs med den stora folkliga Malmöfestivalen. Och ibland lyfts
Möllevångsfestivalen fram som en förebild för Malmöfestivalen. Men
förhållandet är inte ömsesidigt.

– Vi har aldrig haft intentionen
att konkurrera med Malmöfestivalen. Vi vill tillbaka till våra rötter
och visa att vi är en lokal stadsdelsfestival. Däremot verkade det som
om Malmöfestivalen tittade på Möllevångsfestivalens folkliga initiativ
förra året. Det känns konstigt. Det är två helt olika arrangemang som
berikar staden på olika sätt. Jag förstår inte varför de inte kan få
existera sida vid sida. Varför ska en liten organisation ha samma krav
på sig som en stor? Det tar kål på ideella krafter. 

Och om
Malmöfestivalen inte är en förebild för Möllevångsfestivalen, så är
Jonas Bjärby desto mer imponerad av Malmö stads satsning på Sommarscen.

–
Där ser vi mer av arrangemang ute i stadsdelarna under en längre tid,
dessutom gratis. Det bidrar till mycket mer mervärde för staden. Det
skulle jag vilja se mer av.

Möllevångsfestivalens
styrgrupp är intresserat av att hitta en permanent scen som skulle ge en
möjlighet att på ett liknande sätt sprida ut evenemang över en längre
tid än några få festivaldagar.

Därför var det en besvikelse när
föreningen inte fick driva Far i hatten i Folkets park. Det
traditionella kaféet har nu öppnat i regi av nya krögare, och i stället
riktar Jonas Bjärby och de andra inom Möllevångsfestivalen blickarna mot
Moriskan där de tillsammans med lokala kulturföreningar som Mix Musik
vill ha en mer kontinuerlig verksamhet.

– Vi vill erbjuda en fri,
öppen mötesplats där barnfamiljer, äldre och yngre kan mötas året runt.

Tills
dess får Möllevångs- och Malmöborna nöja sig med årets upplaga av
Möllevångsfestivalen, som i år kommer att spinna mycket kring
karnevalstemat Ett Möllan åt alla. Temat har en koppling till den
sociala statushöjningen av Möllevången.

– Att ett område förändras
är oundvikligt, men vi som bor i området vill vara delaktiga i
processen.

”Det kan vara sista gången vi ser en Möllevångsfestival
växa upp ur Möllans gator – så missa inte chansen att vara med att
skapa den!”, skrev Kontrapunkt nyligen på en inbjudan till ett öppet
möte. Kontrapunkt är ett kulturhus som Jonas Bjärby själv är delaktig i
att skapa, och som förmodligen inte funnits utan Möllevångsfestivalen
som nätverksskapande faktor.

– Folk engagerar sig fortfarande, men
tar det nog mer och mer för givet. Det är ett sätt att påpeka att om
folk inte engagerar sig så blir det kanske inget mer. 

Så
finansieras Möllevångsfestivalen:

• Bidrag från Malmö kulturstöd,
Musik- och kulturföreningarnas samarbetsorganisation och studieförbund.
Cirka 30 procent drar Möllevångsfestivalen själv in genom olika typer
av försäljning, medlemsavgifter och fester.

• Förra året låg
kostnaden för Möllevångsfestivalen och en del andra utgifter för
föreningen på 600 000 kronor. I år beräknas kostnaden för festivalen bli
drygt 400 000 kronor.

•Möllevångsfestivalen har i dag skulder på
77 000 kronor i samband med första festivalen 2006 då man knappt fick
några bidrag. Alla andra festivaler har gått runt. 

Källa:
Möllevångsfestivalen