Den 29 december 2006 presenterades resultatet av den så kallade Ytspårsutredningen. Hans Rode, avdelningschef vid Vägverkets utvecklingsavdelning, tillsattes av regeringen den 2 november förra året. Syftet var att snabbutreda villkoren för en utökad spårkapacitet i centrala Stockholm med en så kallad ytspårslösning. I utredningen fastslår Hans Rode att Citybanan är nödvändig.

Två alternativ har undersökts. Citybanan kommer enligt Ytspårsutredningen att utgöras av en tvåspårig järnväg i en cirka sex kilometer lång tunnel mellan Södra station och Tomteboda. Citybanans två nya pendeltågsstationer planerar man att bygga under T-centralen i city respektive Odenplan. Det andra alternativet inbegriper tre spår över Riddarholmen.
Det sistnämnda, att bygga ett tredje spår, skulle innebära påverkan på Riddarholmen och dessutom minska kapaciteten på de nuvarande spåren under tiden för arbetet. Därutöver bedöms den lösningen inte klara av att motsvara de framtida kapacitetskraven. Enligt utredningen är behovet av kapacitet akut.
Citybanan anses därför uppfylla större bidrag till transpolitiskt måluppfyllelse och en större samhällsnytta än ett tredje spår. Den samhällsekonomiska lönsamheten är större för Citybanan enligt Hans Rodes rapport.

Hans Rode har föreslagit förhandlingar om utökad medfinansiering av kommuner och landsting. Detta avvisas av miljöpartiet som hänvisar till en överenskommelse mellan Banverket och Stockholms läns landsting.
I Ytspårsutredningen benämns projektet med Citybanan som ett samarbete mellan Banverket, Stockholms stad och Stockholms läns landsting i vilket parterna har tecknat avtal. Enligt avtalet är Banverket såväl huvudfinansiär som ansvarig för projektets genomförande.
Karin Svensson Smith, mp, menar att Citybanan är av riksintresse varför staten bör stå för kostnaderna i första hand. Dessutom riskerar medfinansiering att försena genomförandet, säger hon i ett pressmeddelande från miljöpartiet.

Mikael Gustafsson, trafikpolitisk sekreterare för vänsterpartiet, anser att resonemanget med ökad medfinansiering är konstigt och menar att en av anledningarna till att regeringen begärt en snabbutredning nu är att man vill få igenom alternativa finansieringslösningar.
– Man kan fråga sig varför det var så viktigt med en utredning just nu, det är konstigt eftersom man talat om detta i 15–20 år och det råder enighet om att detta är viktigt, även bland moderater, säger Mikael Gustafsson.
– Argumenten mot Citybanan är att kostnaderna skenar, regeringen vill bygga Västerleden istället. Hans Rode säger att Citybanan är det bättre förslaget men med alternativa privata finansieringslösningar. Detta för att kanske frigöra resurser till Västerleden, fortsätter Mikael Gustafsson.

Citybanan beräknas enligt rapporten att kosta 15,9 miljarder kronor och vara färdigställd tidigast 2016. Detta gäller för projektets första av två etapper.
Kapaciteten för den första etappen av Citybanan uppskattas vara tillräcklig till 2020 med en stark resandeprognos. Med en lägre tillväxtprognos kan etapp ett fungera fram till 2043 enligt experternas granskning av projektet.
[email protected]