Dyrt att bygga bort skadligt höga partikelhalter i Citybanan
Banverket undersöker olika lösningar för att minska mängden skadliga partiklar i den planerade Citytunneln. Detta för att mängden skadliga partiklar inte ska bli lika hög som den i tunnelbanan. Partikelhalternas skadliga effekter på DNA konstateras i en doktorsavhandling av Hanna Karlsson, verksam vid Karolinska institutet.
Hans Rode, regeringens utredare, fastslog den 29 december 2006 att Citybanan är nödvändig för att öka kapaciteten i Stockholms kollektivtrafik. Citybanan kommer att utgöras av en tvåspårig järnväg i en cirka sex kilometer lång tunnel mellan Södra station och Tomteboda. Citybanans två nya pendeltågsstationer planerar man att bygga under T-centralen respektive vid Odenplan.Hanna Karlsson, forskare på Karolinska institutet, disputerade den 13 december 2006 med en avhandling som visar att luftburna partiklar i tunnelbanemiljö skadar DNA. Partiklarna bildas då tåghjulen slits mot rälsen. Skadorna på DNA uppstår då partiklarna kommer in i kroppen varpå fria radikaler eller reaktiva molekyler bildas i cellerna. Oftast repareras skador på DNA av cellen. Ibland består dock DNA-skadorna vilket medför ökad risk för cancer.
Hon menar att tunnelbanans problem med skadligt höga partikelhalter riskerar att återkomma även i Citybanan.– Min studie visar att partiklarna som finns i tunnelbanemiljö skadar DNA väldigt mycket. Jag har tittat på odlade celler. Det är svårt att säga hur skadliga partiklarna är men vi vet att partiklar generellt är skadliga för människor. Jag har undersökt partiklar insamlade i tunnelbanemiljö och jämfört dem med partiklar från andra miljöer, som till exempel vägtrafiken och från förbränning av trä eller diesel. Jag kom fram till att de partiklar som är mest skadliga för DNA är de som finns i tunnelbanan. Det är därför troligt att transportlösningar som Citybanan och citytunneln kommer att innebära risker, säger Hanna Karlsson.Dan Sennerby, projektansvarig för Citybanan på Banverket berättar att frågan om partikelhalter är under utredning.– Vi har jobbat väldigt mycket med den här frågan. Den är ju väldigt komplicerad. Det är svårt att räkna på luftströmmar med mera. Vi har lagt ner mycket energi på att beskriva hur miljön kommer att bli i Citybanan, med tunnlar och schakt. Men det är svårt att beskriva miljön. Vi har dock konstaterat att det man traditionellt använder som ventilation i undermarksanläggningar inte kommer att räcka. Allmän ventilation, fläktar, räcker inte. Vi har krav på oss att tillämpa den bästa tekniken och vi har tittat på olika alternativ. Vi arbetar tillsammans med landstinget och allt är fortfarande under bearbetning. Några färdiga kostnadspaket eller kalkyler finns inte, säger han.– De alternativ vi har tittat på när det gäller Citybanan är dels kraftiga system för partikelrening, det vill säga att man renar luften till acceptabla värden. Det andra alternativet är att separera olika utrymmen med en vägg mellan tåg och perrong.Hanna Karlsson ställer sig positiv till det sistnämnda alternativet.– Jag vet att i Singapore har man en glasvägg som skiljer tåget från perrongen, jag tror att det är en väldigt bra lösning, säger hon.
Att separera tågen från perrongen är dock en kostsam lösning, och det återstår att se hur den kommer att tas emot av den borgerliga landstingsmajoriteten, som hittills visat sig mer intresserad av att investera i nya vägar än i [email protected]