Fria Tidningen

Om Danmark må vi berätta

Den borgerliga regeringen i Danmark har infört hårdare tag mot romer. Nyligen utvisades 23 personer, sannolikt i strid med EU-direktivet om fri rörlighet. Nyamko Sabuni måste ta bladet från munnen, skriver Kristian Borg.

Den 2 augusti inledningstalar integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni (FP) vid en minnesceremoni för offren för ”Zigenarnatten” i Nazityskland 1944. Men när den borgerliga koalitionsregeringen i grannlandet anklagas för rasism och förföljelse av samma folkgrupp – då tiger hon.

I början av juni utvisade Danmark 23 romer till Rumänien med hänvisning till den allmänna ordningen och hemfridsbrott (hälften hade tagit sig in i ett övergivet hus, hälften tältade på ”otillåten plats”). I spetsen för hetsen går Köpenhamns överborgmästare Frank Jensen (S) och den konservative justitieministern Lars Baerfod, som har inlett en serie polisaktioner mot romer.

Men utvisningen är ett brott mot de mänskliga rättigheterna och mot EU-direktivet om fri rörlighet för EU-medborgare, menar kritiker som Maria Leissner, ordförande i den svenska regeringens delegation för romska frågor, som i en radiointervju i förra veckan menade att de danska politikerna ”har en rasistisk grund för sitt agerande”.

Med tanke på att romer har varit utsatta för förföljelse och diskriminering i århundraden ger Baerfods uttalanden obehagliga associationer:

– Skickar vi inte hem dem så visar vi att Danmark är ett ställe där man utan vidare kan kampera runt i parker och övergivna hus, med den åtföljande kriminalitet det finns risk för, säger han till TT-Ritzau.

– Vi får väl se reaktionerna när samma grupper kommer till Sverige, stör vanliga människor och kamperar runt omkring i parkerna i Göteborg, är en annan typisk kommentar som svar på den svenska kritiken.

Minst en halv miljon romer dödades i Nazityskland och ”Zigenarnatten” 2–3 augusti 1944 var bara ett av många led i utrotningsprogrammet. Tvångssteriliseringar, yrkesförbud och äktenskapslagar hade införts långt tidigare. Egentligen systematiserade och radikaliserade nazisterna en redan förd politik gentemot gruppen, som i början av 30-talet förföljdes, registrerades och på andra sätt förtrycktes i många fler europeiska länder än Tyskland. I Sverige stängdes gränserna för romer mellan 1914 och 1954.

Nu som då är kriminalitet och lösdriveri vanliga argument för att försvara den statliga diskrimineringen. Och fortfarande är antiziganismen mycket stark i Europa. Romerna har också hela tiden osynliggjorts som offer för förintelsen. Först 1989 slog FN fast att romer förintats under andra världskriget på grund av sin etniska tillhörighet.

Rasistiska Dansk folkeparti vill nu att utrikesminister Lene Espersen ska kräva den svenska regeringen på besked om den anser att utvisningen var en rasistisk handling.

Jag trodde aldrig jag skulle säga det, men jag håller med – om än av annan anledning. Ideologiska skygglappar eller diplomatiska hänsyn får inte hindra migrationsminister Tobias Billström och integrationsminister Nyamko Sabuni från att agera.

Danmark är knappast värst i klassen, men vi har täta kontakter med grannlandet och att romer i Sverige förlänats status som nationell minoritet förpliktigar. Det räcker inte att uppmärksamma historiska oförrätter, även om det också är nödvändigt.

Fakta: 

2–3 augusti 1944 mördades cirka 3000 romer i gaskamrarna i Auschwitz-Birkenau. Detta uppmärksammas nu för första gången i Sverige med en ceremoni på Raul Wallenbergs torg i Stockholm den 2 augusti kl 14. Nyamko Sabuni inledningstalar.

• Danmark har precis som Sverige undertecknat Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter. I Sverige finns fem nationella minoriteter: judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalsfinnar.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Proggen befriade teatern

Fria Proteatern demokratiserade teatern, fick arbetarna till de fina salongerna och åskådliggjorde konflikten mellan arbete och kapital, skriver Kristian Borg.

Podden som skapar ett vi

Från en källare på krogen Paradiso vid Mariatorget gör Mahan Mova, Arjan Shoeybi och Victor De Almeida podden Ni e med oss, om urban kultur och framgång.

© 2026 Stockholms Fria