Nu har Försäkringskassan tagit fram prognosen för hur många som har förlorat det statliga stödet för personlig assistans under de sex första månaderna i år. Statistiken visar att hela 143 personer har förlorat assistansersättningen, vilket är nästan lika många som under hela förra året, då det var 146 personer. Orsaken är Försäkringskassans ändrade rättspraxis för grundläggande behov.

Bland annat har Regeringsrätten slagit fast att endast personer som inte kan föra maten till munnen, tugga och svälja anses ha ett grundläggande behov i matsituation. Den som uppgår till 20 timmar per vecka i grundläggande behov får assistansersättning. Och Magnus Liefvendahl, verksamhetsansvarig på Försäkringskassan tror att antalet personer som förlorar ersättningen kommer att fortsätta öka. Enda sättet för att få ner siffrorna, menar han, är att ändra lagstiftningen.

– Den utveckling som har skett innebär att domstolspraxis kan vi inte göra något åt, den måste vi följa och då är det i så fall lagstiftningen som måste ändras. Om man om möjligt kan förtydliga vad de grundläggande behoven ska vara så skulle det underlätta för alla, säger han till Sveriges radio.

Maria Johansson, ordförande i De handikappades riksförbund, DHR, är orolig över vad siffrorna visar. Och förbundet har tidigare varnat för konsekvenserna av hårdare bedömning.

– Det här bekräftar det som vi yttrade under hela betänkandet, att det kommer få konsekvenser. Det handlar om människors liv och rätt att leva som andra människor. Men allt det slås undan nu, säger hon.

Hon tycker också att det rimmar illa med ambitionen att de som kan ska ut i arbete.

– Som enskild kanske man inte kan sköta sitt jobb eller vara förälder om man förlorar den personliga assistansen. Man riskerar att istället få hjälp av hemtjänst, vilket är förfärligt och verkligen säger emot intentionerna, säger Maria Johansson.

Socialutskottet har meddelat att det kommer att göras en utredning och kan bli aktuellt med en lagändring.

Men Maria Johansson tycker att det tar för lång tid.

– De borde ta tag i frågorna direkt. Varför ska de vänta? Det här handlar om människors liv, säger hon.

Kenneth Johansson (C), ordförande i utskottet, vill vara tydlig med att det inte är några politiska beslut som ligger bakom den hårdare bedömningen.

– Det har däremot funnits en politisk vilja att vi ska ha en likartad bedömning över landet. Det är Försäkringskassan som har gjort bedömningarna. Vi har tagit del av kritiken och hört exempel när personer har förlorat den personliga assistenten trots att de har stora behov av det. Och därför har socialutskottet sagt att regeringen ska ge Försäkringskassan i uppdrag att redovisa hur utvecklingen går och återkomma med resultatet under våren nästa år. Då kan vi titta på om det krävs en skärpning i lagstiftningen, säger han.

Om det blir aktuellt med en ändrad lagstiftning så är det framför allt utfallet om grundläggande behov vid måltiderna som ska ses över.

– Andra detaljer får vi titta på och det återkommer i så fall regeringen med. Men vi viker inte en tum på att intentionen, att alla ska ha rätt att leva som andra, den ska gälla, säger han.