Offentlighetsprincipen innebär att alla handlingar som kommer till en myndighet är offentliga för alla. Det gäller till exempel post och protokoll. Enligt riktlinjer ska man få handlingen inom en till två dagar. DN gjorde sin granskning genom att först ha en mejlkonversation med 322 myndigheter. Tre veckor senare begärde de ut mejlen. Det var endast 158 av 322 myndigheter som svarade inom tre dagar.

– Det här är inte bara en fråga för journalister, det handlar om demokrati och om medborgarna och det borde diskuteras mer offentligt, säger Agneta Lindblom Hulthén, ordförande i Svenska Journalistförbundet. Om man inte kan få insyn i kommunfullmäktige, landstinget och riksdagen kan man inte ta ställning till beslut förrän de redan har sett. Vi har en lag som är unik i världen, eftersom den omfattar alla medborgare som därmed kan påverka beslut. Föreställningen om att det sker en massa bakom lyckta dörrar göder också konspirationsteorier och ytterlighetsinriktningar. Därför är offentlighetsprincipen demokratiskt viktigt.

I DN:s undersökning väntade Försäkringskassan nästan en och en halv månad med att svara.

– Den handläggningstiden är fullständigt oacceptabel. Hade vi fått en JO-anmälan på det här skulle vi från myndighetens sida gjort en pudel, säger Nils-Erik Karlsson, stabsjurist på Försäkringskassan, till DN.

Regeringskansliet är också en av de underkända myndigheterna, men de menar att ett tillfälligt fel uppstått.

– Handlingarna hade överförts till en annan avdelning och hittades vid en kontrollfråga, säger Malin Modh, pressinformatör på Regeringskansliet. Det är beklagligt att detta var DN:s test och att slutsatsen drogs att vi inte klarade det. Nu blev det fel den här gången, och vi lär oss av det, men är trygga med de rutiner vi har.

Journalistförbundet har tidigare gjort liknande undersökningar.

– Tyvärr är våra erfarenheter lika dåliga som DN:s, säger Agneta Lindblom Hulthén, som pekar på två orsaker: dels okunskap och dels att det finns en trend i samhället där offentligheten får stå åt sidan.

Magnus Fredriksson, forskare i strategisk kommunikation vid Göteborgs Universitet, har tidigare studerat myndigheternas brister gällande offentlighetsprincipen.

– Det blir svårare för myndigheterna att argumentera för sin verksamhet om det bryter mot lagstiftningen, det är en förtroendefråga, säger han. Om en myndighet är i blåsväder är det kontraproduktivt att försöka rädda sig genom att bryta mot lagen, istället borde man gå till botten med varför man är rädd för att granskas.

Orsakerna, enligt Fredriksson, är okunskap och osäkerhet om offentlighetsprincipen och att anställda är rädda för att göra fel och därmed förlora sitt jobb. Magnus Fredriksson tycker att det är bra att frågan lyfts, men är kritisk till hur DN gjort sin granskning.

– Vill man verkligen testa i vilken utsträckning myndigheter följer offentlighetsprincipen och ha en diskussion om myndigheter försöker dölja dokument är det här exemplet dåligt genomfört, säger Magnus Fredriksson.

Han pekar på att resursbrist kan göra att myndigheter inte hinner svara om tre dagar, men att det inte nödvändigtvis innebär att de inte känner till lagen eller att de försöker dölja något.

– Vill man ha svar på det borde man begära ut nyckeldokument. Till exempel om verksamheten håller på med ett känsligt ärende och man vet att handlingarna finns där, säger han.

Såväl Magnus Fredriksson som Agneta Lindblom Hulthén hoppas nu på en utökad diskussion om offentligheten.