Göteborgs Fria

Reggae med rättighetsperspektiv

Gruppen Serengeti använder musiken som ett verktyg för att uppmärksamma mänskliga rättigheter och jämställdhet, och för att peppa människor till att våga satsa på sina drömmar. FRIA har träffat Liza Mukasa och Stina Göransson som sjunger i Serengeti och driver skivbolaget Illegyal Records. De åker nu till Sydafrika på en demokratiturné med spelningar, workshops och seminarier.


I en källare i Majorna har Serengeti sin studio. Det är en liten lokal med säng, dator och mängder av affischer och pressklipp på väggarna. Reggae- och dancehallgruppen Serengeti utmålas ofta som speciella för att de är just tjejer.
– Vi gör bara våran grej, vi gör det inte för att vi är tjejer. Vi gör bara det vi älskar att göra. Men vi vill ju självklart arbeta för att det ska bli en jämställd bransch, säger Stina.
Liza berättar att många tar för givet att det är en kille som producerar musiken, och blir förvånade av att dem producerar själva. När folk hör att de driver eget skivbolag får de ofta kommentaren "vad duktiga ni är!".
– Det är som att vi är duktigare bara för att vi är tjejer som lyckats. Men vi vill inte få spelningar för att vi är tjejer utan för att vi är grymma på det vi gör, säger Stina.

Liza "True" Mukasa och Stina "Mastercat" Göransson träffades under en sommarturné för fyra år sedan. Stina turnerade med Äkta kärlek och Liza med Governor Andy och Jaqee. De upptäckte att de gillade samma musik, blev vänner och ville göra någonting ihop. Men det dröjde till januari 2008 innan de gjorde första låten tillsammans. Det gick väldigt bra och de ville mer. Snart ville de ha samma dj vid sina uppträdanden och frågade då Lady Louise, som nu är en del av gruppen. Efter att ha släppt en singel på ett tyskt skivbolag började också förfrågningar från utlandet att komma in. Nu har Liza och Stina startat Illegyal
records tillsammans med Clara Norell, även kallad Clara Stjärna, som är kulturentreprenör, beatpoet och dj.
– Vi letade efter skivbolag för att släppa vår skiva och hittade ingen bra deal. Efter att ha kollat upp lite hur det funkar tänkte vi att vi lika gärna kunde göra det själva, säger Liza.
Nu har Illegyal records tilldelats ett stipendie från Svenska Institutet för kultursamarbete. Samarbetet är mellan Sverige och Sydafrika genom en demokratiturné som pågår tre veckor i december. Spelningar ska varvas med workshops och seminarier med syftet att Serengeti ska få samarbeta med ReggaeAfrika i deras arbete som kulturentreprenörer. De använder musik, workshops och seminarier för att nå ungdomar i townships.
– Grundgrejen är att vi ska utbyta kunskap om hur man kan arbeta med kultur som ett verktyg för förändring och för att nå ut, säger Stina.

På hemmaplan jobbar Serengeti med Popkollo, ett musikkollo för unga tjejer. Ofta håller de också workshops i andra sammanhang med ungdomar, bland annat för Angeläget om skapande kopplat till mänskliga rättigheter.
– Vi har alltid varit intresserade av musik och att använda musik. Det finns ett rättighetsperspektiv i våra låtar och för oss går det hand i hand. Vi vill inte bara sjunga om det utan göra det också, säger Liza.
På turnén de ska ut på nu kommer fokuset ligga på mänskliga rättigheter, demokrati, jämställdhet, musik och att följa sina drömmar. Liza och Stina har spelat i band sedan 14 års åldern och har mycket erfarenheter att bidra med.
– Vi har vet hur det är att jobba sig upp, försöka nå ut och hur det är att vara tjej i den här branschen. Sen också det praktiska, att skriva låtar och producera musik, säger Stina. Vi har också gör-det-själv-perspektivet. Vi har alltid gjort mycket själva och har alltid jobbat stenhårt för att göra det vi älskar.

De hoppas att turnén i Sydafrika ska ge inspiration, att de ska träffa människor som är mer fria med sitt skapande än många är i jantelagens Sverige.
– Jag hade velat uppleva hur det är att vara musiker och artist i den situation som de lever i, säger Liza. Hur de tänker när dem skriver en låt eller arrangerar en fest. Jag vill veta hur dem lever via sin musik och vad det är för skillnader med att vara kulturarbetare där jämfört med här.
Liza har redan varit i Sydafrika. Hon kom nyligen hem därifrån efter fyra månaders arbete med flyktingars rättigheter. Hon berättar att landets kultur präglas mycket av landets historia och apartheid-tiden, men att det viktigaste är hur det fungerar där nu, hur mycket som lever kvar och vad som kan göras. Stina har inte varit i Sydafrika tidigare och tycker det ska bli intressant.
– Jag undrar också hur de tänker nu när vi kommer, en svart och en vit tjej tillsammans, tänker de på det som en grej? säger Stina.

Turnén kommer att ha fokus på jämställdhet och feminism. Det är något som Serengeti brinner för och tycker är viktigt.
– Vi är ju kvinnor och sjunger ur kvinnors perspektiv. Det är något som man inte hör så ofta i de flesta sorters musik, att man sjunger om det medvetet, säger Liza.
Jämställdhetsperspektivet är något som ofta dyker upp, mer eller mindre tydligt, i deras musik. Serengeti tänker mycket på att de har ett budskap, som i deras största hit Walk with an empress, som spelats i Tyskland, Sverige, Jamaica, Storbritannien och USA.
– I vår genre får man lov att vara väldigt politisk. Vi bryr oss väldigt mycket och då hade det varit tråkigt att vara i en genre där vi inte kan sjunga om det på samma sätt, säger Stina.
När jag frågar vad man kan förändra med musik säger Liza att man iallafall kan ge ett perspektiv och upplysa på ett sätt som är lätt att ta till sig.
– Sen är musik så personligt att det inte blir någon pekpinne. Man berättar vad man tycker sen kan folk välja om de håller med eller inte, eller om de ens bryr sig, säger Liza.
Stina tror att man har en bra chans att påverka.
– Det är fantastiskt med till exempel Timbuktu och Kapten Röd som delvis gör samhällskritisk musik, och samtidigt blivit så stora, säger Stina. Jag tror att det är många fler unga som lyssnar på dem än på till exempel Reinfeldt.
Med sin musik vill Serengeti förmedla att de vill ha en jämställd och rättvis värld, men också att de gillar att ha kul. Serengeti har mycket humor i sina låtar.
– Vi vill förmedla en känsla av att leva nu och ha roligt i livet, även om världen ser ut som den gör, säger Stina. Om man bryr sig måste man samtidigt kunna ta livet med en klackspark ibland för att inte bli totalt deprimerad.

Under turnén ska de dokumentera så mycket som möjligt. Deras förhoppning är att göra en dokumentärfilm. Det är också meningen att samarbetsprojektet ska fortsätta även efter turnén. Kanske ska ReggaeAfrika komma till Sverige och Stina och Liza kommer använda sina erfarenheter från Sydafrika i deras workshops. De kommer hem från turnén en dag innan julafton och har då tänkt ha lite ledigt.
– Men det skulle inte förvåna mig om vi är tillbaka här i studion redan på juldagen, säger Stina med ett leende.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

© 2026 Stockholms Fria