Per Nyqvist är lärare i svenska, engelska och specialpedagogik på Nordlyckeskolan och är även skolans nyckelperson för jämställdhetsarbetet.– När vi började hade vi en bild av att jämställdhetsarbete måste se ut på ett visst sätt, men istället fick vi utgå från hur det faktiskt var här på skolan och hur man kan göra för att alla ska ha det bra, säger Nyqvist.Nordlyckeskolan ingår i Torslanda stadsdelsförvaltnings Program för hållbar jämställdhet, som fått stöd av Sveriges Kommuner och Landsting. Programmet, som startade i början av 2009, går ut på att integrera jämställdhet i stadsdelens alla verksamheter. Nästa år kommer liknande arbete att startas upp i hela Göteborg. Jämställdhetsutbildad personal ska finnas i alla förskolor och skolor, även på gymnasiet, står det i Socialdemokraternas, Miljöpartiets och Vänsterpartiets gemensamma avsiktsförklaring för den kommande mandatperioden.

– Vi är så nöjda med projektet i Torslanda så vi har valt att exportera det till resten av staden. Vi är flera partier som har kämpat med den här frågan länge, säger Kia Andreasson, Miljöpartiet.
Nordlyckeskolan är en högstadieskola med inriktning på idrott och hälsa. Per Nyqvist ingår i 9:ans arbetslag som fungerat som pilotgrupp och har utbildats i jämställdhet.

– Vissa i personalen hade inställningen "been there – done that", men det handlar ändå om att se mönster för vad som hindrar människor att leva de liv de vill, säger Per Nyqvist. I kartläggningen var all personal med och gav förslag på områden som kunde utvecklas. Ett område som undersöktes var om både pojkars och flickors åsikter fick komma fram i elevråd och klassråd. De upptäckte då att alla elevrådsordföranden hittills, sen skolan startade 2002, varit tjejer. I fortsättningen vill lärarna att representanterna ska vara en kille och en tjej från varje klass. De granskade även sex- och samlevnadslektionerna och ser nu till att de i den undervisningen inte ska behandla heterosexualitet som norm.

Lärarna på Nordlyckeskolan tror att jämställdhet börjar med att alla kan känna sig trygga. Då de frågade eleverna var de känner sig otrygga kom de fram till att det var på platser där få vuxna vistades, som vid idrottshallen, och därför ser de nu till att ha rastvakter i närheten. Tjejerna upplevde också otrygghet i omklädningsrummen och ville ha duschdraperier, som nu har satts in. På skolan är de även noga med att det inte ska förekomma knuffar i korridorerna eller någon form av kränkningar.

– Vi tar fighten när den dyker upp. Om någon skulle skrika bögjävel eller hora så protesterar vi lärare. Det är viktigt att ta diskussionen och säga att det du säger nu är väldigt kränkande, utan att döma och ge skuld. Vi har inte att göra med vuxna utan med ungdomar som söker sin identitet. Men saker kan inte vara okej att säga här som aldrig skulle vara okej att säga utanför skolan, säger Per Nyqvist.

I kartläggningen ifrågasatte lärarna även hur skolans rastlokaler och fritidsmateriel användes ur ett jämställdhetsperspektiv. I uppehållsrummet står biljard- och pingisbord och de kom fram till att de i stort sett bara används av killarna.

– Vi frågade tjejerna vad de ville ha och de sa att det fanns för få ytor att sitta och “knô” med sina kompisar, säger Per Nyqvist. Efter det satte skolan in flera mjuka soffor som använts flitigt och även de bidragit till en tryggare och mysigare miljö.

– Det är verkligen bra med sofforna, och de används av både killar och tjejer, säger John Eriksson i 9D. Hanna Fogler i 9B säger att alla i klassen nu sitter tillsammans i sofforna under rasten och pratar. För henne är jämställdhet att det ska vara rättvist och att alla ska behandlas lika. Hon får medhåll av Kevin Hoogendijk, Cecilia Stenhill och John Eriksson. Ingen av dem tycker att killar och tjejer behandlas olika på skolan, varken av lärare eller av andra elever.

– Jämställdhet är att det ska vara samma förutsättningar för alla barn. Den enda gången det är olika är på idrotten där det är lite olika resultat för tjejerna och killarna, men det är ju inget kränkande, säger Cecilia Stenhill i 9B.

9:ans arbetslag ska nu fortbilda resten av skolans personal i jämställdhet. I framtiden kommer kontroller av arbetet i hållbar jämställdhet, HåJ-ronder, göras varje år som en del i deras likabehandlingsplan, precis som arbetsmiljöronder.

– Det här går ju inte direkt på en kvart. Vi ska kolla varje år om vi lyckats med det vi skulle göra, och om inte så fundera över varför, säger Per Nyqvist. Han tycker att det är viktigt att HåJ-dokumentationen uppdateras hela tiden och att en nyckelperson finns på skolan som ser till att det blir gjort.

– Annars är den här typen av arbete ofta i projekt som hamnar i en pärm som ingen kollar i. Men nu ska vi skapa rutin för jämställdhetsarbetet, för det måste in rutin för att en förändring ska ske.