I 35 års tid har tidskriften Latinamerika upplyst svenskarna om allt från Pinochets militärdiktatur i Chile via zapatisternas revolution i Mexiko till jordockupanternas rörelse MST i Brasilien. Förra veckan kom sista numret.

– Vi kommer att sakna den. Det var ju den enda tidskriften i Norden som bara handlade om Latinamerika och den har varit en inspirationskälla för många. Det blir ett tomrum, säger Latinamerikagruppernas Pontus Björkman.

Från att ha kommit ut nästan varje månad utkom tidskriften de senaste åren med endast fyra nummer per år. Föreningen finansieras till största delen av statliga biståndsorganet Sida och Forum Syd och beslutet om nedläggning kom efter att Sida tidigare i år halverade informationsbidraget, det vill säga anslaget till biståndsföreningars informationsverksamhet.

– Det var ett av huvudskälen, men det har också varit svårt att öka prenumerantstocken som på senare tid har legat på strax under 2 000. Det är svårt att dra in annonser till en så pass nischad tidning, berättar Pontus Björkman.

Helt upphör dock inte tidningsverksamheten. Från och med nästa år ger föreningen ut Röster från Latinamerika, en 12-sidig tabloid som ska komma ut fyra gånger per år. Ett av numren blir en tematidning som trycks i massupplaga. Tanken är att kompensera bortfallet av fördjupning med att nå fler läsare.

– Tematidningen ska gå ut till gymnasieelever samt bladas i andra tidningar. Det är mer kostnadseffektivt. Istället för ett snyggt, tjockt magasin gör vi en billigare tidning som når fler.

Det första temanumret trycks i 50000 ex och ska handla om den globala livsmedelsindustrin och dess effekter på klimatet. Det produceras tillsammans med folkhögskolor och andra solidaritetsorganisationer.

En annan nyhet för 2011 är utbyggnad av webbplatsen Latinamerika.nu, som bland annat ska få ett tätare flöde av nyheter.

– Men det är samma problem där som med informationsbidraget, säger Pontus Björkman. Många som har skrivit för oss har åkt ut som praktikanter, men praktikantschablonerna har minskat och det innebär färre medarbetare i fält. Men vi försöker lösa det.

I det sista numret av den 84-sidiga tidskriften blickar medarbetarna tillbaka på 70-talet och utvecklingen i nio latinamerikanska länder. Vad hände exempelvis med barnen som föddes i diktaturens skugga och försoningen efter Pinochet? Dessutom berättar tidigare chefredaktörer om tidskriftens resa från stenciler till fyrfärg och ger sina bästa anekdoter från kampen för rättvisa i Latinamerika.

Tidigare i år lade även tidskriften Södra Afrika ner på grund av minskat informationsbidrag till Afrikagrupperna (se www.fria.nu/artikel/83464).