Hårdrock som fyller hål av längtan
Det var länge sedan jag lyssnade till ett nytt hårdrocksband som kan mäta sig med de gamla. För länge sedan. Men när tre medlemmar från Ed Kowalczyks insomnade grupp Live slår sig ihop med två medlemmar från Candlebox och bildar nytt band uppstår det där som krävs – riktigt bra låtar som är riktigt väl framförda.
Inte minst det faktum att vokalisten har kvaliteter jämförbara med såväl Chris Cornell som båda AC/DC-sångarna gör att det här albumet fyller ett hål av längtan.
Öppningsspåret Appetite är mitt favoritstycke. Kevin Martin sjunger som en gud och gitarr- och basriffen är som hämtade från Led Zeppelin. Nothing but love, Silly thing, Honest man, Guilty fever, Crying time och Sing är också riktigt fina låtar – många doftar postgrunge – och sammantaget blir den här skivan den bästa hårdrocksplattan på länge. Audioslaves debut är den enda jag just nu kan komma på som under senare år erbjudit samma kvalitet och energi.
Ser fram emot att få uppleva den här musiken live och hoppas att konstellationen blir långlivad.
Musik
The Gracious Few
Grupp The Gracious Few Bolag Ear Music/Questionable Entertainment/Playground
