Arbetsmarknadskonsten lever vidare
Konstkritikern Natalia Kazmierska beskrev tavlan som ”propagandakonst”. Själv uppskattar jag konstnärens kubistiska ansatser, att se verket är nästan som att höra den linjära disciplinens piska vina över de långtidsarbetslösa. Synd bara att SOL någonstans på vägen tappade mästare Mondrians lärorika ord: ”Känslan av skönhet hindras alltid av ’motivets’ uppdykande; därför måste föremålet elimineras från målningen”.
Sällan har väl ett konstverk blivit så hånat som förre arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorins Arbetslinjen: Det som skiljer det inrutade, kontrollerade från det fria, från egenmakten. Kanske med all rätt; bortsett från dess estetiska kvaliteter (eller brist på desamma) inbringade verket endast 1500 kronor till det välgörande ändamålet, föreningen Hiv-Sverige.
Men tavlan fortsätter att leva sitt eget liv. Malmöbon Fredrik Edin har nyligen utlyst en tävling på bloggen Skumrask om vem som kan göra den bästa versionen av verket. Tävlingen avgörs kort efter att denna tidning går till tryck, men i skrivande stund lutar det åt att vinnaren blir Hannes Mannerheims fina travesti – med konsthistoriska referenser till Carl Johan de Geers affisch Skända flaggan från 1967.
Möjligen är ”Svik tillväxten, var oförmögen” dagens motsvarighet till ”Svik fosterlandet, var onationell”? Något för Littorin att fundera över som blivande gästforskare vid Stanford university i USA.
