En ny infrastruktur för elöverföring, smarta elnät och bättre kontroll över energiflöden kan förse Europa med 100 procent förnybar energi runt år 2050. Det visar rapporten ”Battle of the grids” som Greenpeace har tagit fram. EU-kommissionen tittar just nu på hur man kan förbättra infrastrukturen för elnäten och diskuterar samtidigt den långsiktiga strategin att få ner koldioxidutsläppen. Martina Krüger, nordisk klimatchef på Greenpeace, säger att rapporten visar hur man kan lösa båda problemen.

– Det finns till exempel indikationer på att man i Tyskland, där man har mycket vind och stor elproduktion, inte kommer att koppla bort kärnkraftverk och kolkraftverk från elnätet då man har ett energiöverskott. Istället kommer man att koppla bort vindkraften, eftersom den är mer flexibel. Kärnkraften är antingen på eller av. Det är inte ett dramatiskt problem nu men oroväckande nog, och så vill vi inte ha det i framtiden, säger hon.

Rapporten lyfter bland annat fram hur man kan förbättra överföringskapaciteten i Europa.

Genom att bygga ut elnätet som förbinder olika delar i Europa kan överskottet av produktionen i ett EU-land överföras till andra länder med tillfälligt energiunderskott. På det sättet kan konsumenter få förnybar energi även när det inte är någon sol eller inte blåser. Martina Krüger säger att de räknar med att det går att nå målet om 100 procent förnybart år 2050.

I rapporten nämns två möjliga scenarion mellan 2030 och 2050 som kallas ”High Grid” och ”Low Grid”. Det förstnämnda innebär att en del av den energi som förbrukas i Europa produceras i Nordafrika för att dra nytta av solenergin. Det finns teknik för att överföra energi långa sträckor utan att det blir stora förluster i överföringen men själva överföringsstrukturen blir dyr. Däremot blir produktionskostnaderna lägre. Det andra scenariot innebär att det produceras mer förnybar energi närmare de regioner i Europa som har hög energiförbrukning, men då får man räkna med att produktionskostnaderna blir högre. Martina Müller påpekar att det finns fler möjligheter och kombinationer.

– Det här är en första del för att sätta igång en diskussion om hur man kan bygga upp infrastrukturen med förnybar energi, utan att hela tiden få höra att det inte går. Det finns en vision i Europa då man pratar om ny teknik för kolkraft och även kärnkraft som en lösning. Vi har en annan mer radikal lösning som inte bara löser koldioxidproblematiken utan som även skapar fler jobb och är långsiktigt hållbar, säger hon.

Enligt rapporten genererar en övergång till 68 procent förnybar energi år 2030 cirka 1,2 miljoner jobb. Och Martina Krüger har märkt av att diskussionsklimatet kring förnyelsebar energi har blivit bättre de senaste åren.

– Politikerna har fått desinformation så länge om att förnybart inte kan leverera. Vi lägger fram den här rapporten för att vi är lite frustrerade över att tankarna har varit ensidiga och visionerna har varit väldigt få. Men samtidigt har attityden blivit bättre de senaste fem till sju åren, och gått från att förnybart inte kan leverera alls, till att det är tekniskt möjligt men väldigt kostsamt. Och nu till att det kan vara billigare än konventionell energiproduktion och är något som vi kan använda för att komma ur den ekonomiska krisen i Europa.