Ämnet är egentligen internationellt, en sons konfrontation med en despot till far är ett ständigt återkommande tema inom film, men handlingen runt huvudtemat i Udaan gör den mer originell än andra liknande filmer. Här har sonen Rohan (Rajat Barmecha) inte träffat sin far (Ronit Roy) på åtta år och har dessutom en sexårig halvbror (Aayan Borida) han inte kände till. Rohans mor är död och han visste inget om att fadern hade gift om sig, fått en son till och sedan skilt sig. Rohan själv är en högst normal tonårskille med drömmar om framtiden och inte speciellt oregerlig, vad hans far än verkar tycka. Ventilen när fadern är som värst är hemliga krogbesök på nätterna, och dessutom har han en farbror (Ram Kapoor) som är vänlig, inkännande och kärleksfull.
Allteftersom filmen fortsätter byggs lager på lager av faderns känslokyla på handlingen och till slut verkar han närmast omänsklig, något som gör att jag bara väntar på att någon ska smälla honom på käften. Men precis då tänker fadern till och kommer med ett halvhjärtat försök att visa förståelse, något han inte är kapabel till.

Udaan är en lågmält realistisk film, men trots anslaget blir den på många ställen högst frustrerande, och många personer är väldigt irriterande. Särskilt Rohans farbror som vill Rohan och hans lillebror så väl, men väljer att inte ingripa, trots att det är tydligt att det pågår både fysisk och psykisk barnmisshandel i hemmet. En förklaring kan vara att han också är rädd för sin dynamiske bror men det är inget som framkommer.
Och vad är det för läkare som arbetar på det sjukhus dit lillebror Arjun kommer efter att helt uppenbart ha blivit misshandlad av fadern? Varför reagerar ingen? Jag ser visserligen på filmen med mina svenska ögon och vet inte hur lagar och kultur ser ut i den specifika delen av Indien som Udaan utspelar sig. Men i slutet av filmen framkommer det att det är ett allvarligt brott att slå ett barn, och verkligen något man bör anmäla, och det är då jag verkligen inte förstår.
Men att min irritation över vissa delar i filmen är så stor är egentligen bara ett bevis på att det här är ytterst välgjort. En film som engagerar och får publiken att reagera är en bra film. Udaan är en bra film.