Michele Flournoys besked innebär att administrationen har långsiktiga planer för åtminstone en del av sina trupper i Afghanistan, oavsett vad eventuella förhandlingar med talibanerna kan komma att resultera i. Den biträdande försvarsministerns uttalande bekräftas också av en insatt källa.

Detta innebär att USA i samband med en förhandling inte längre skulle kunna lämna det erbjudande som många menar är förutsättningen för ett fredsavtal – nämligen att alla USA:s och Natos trupper lämnar landet i utbyte mot att talibanerna lägger ner sina vapen och klipper banden med al-Qaida.

Enligt en insatt källa har månadslånga samtal med talibanledare som suttit gripna i Pakistan avslöjat att rebellernas högsta ledning varit beredda att förhandla fram ett fredsavtal. Men de sätter en fullständig amerikansk reträtt från Afghanistan som ett absolut krav.

Även om talibanerna skulle gå med på att distansera sig från al-Qaida anser den amerikanska administrationen att USA åtminstone måste behålla sina elitenheter, SOF, i landet. Detta i syfte att jaga al-Qaida-medlemmar och bidra till stabilitet i regionen. Av samma skäl planerar amerikanerna att behålla sin flygbas i Bagram, enligt den insatta källan. Samma källa uppger att USA från officiellt håll bedömer att talibanerna – trots sitt nuvarande enhälliga motstånd – skulle kunna gå med på en sådan förhandlingslösning.

Samtidigt är just aktionerna från SOF, de amerikanska specialenheterna, en starkt bidragande faktor till det folkliga motståndet mot de utländska trupperna i Afghanistan. Detta eftersom enheterna genomfört missriktade tillslag som har lett till civila dödsfall. Afghanistans president Hamid Karzai har vid flera tillfällen uppmanat USA att upphöra med dessa räder.

Uppgifterna om att USA planerade att behålla trupper i Afghanistan på obestämd tid, som uppenbarligen slogs fast officiellt i december förra året, publicerades av New York Times i mitten av november. Men inget framkom då om att flygvapnet och elitenheterna skulle ha fortsatta stridsuppdrag.

USA planerar från och med slutet av 2014 att ha en begränsad militär roll i Afghanistan, där de kvarvarande styrkorna enligt officiella uppgifter ska ha icke-stridande uppgifter. Detta på ett liknande sätt som i samband med tillbakadragandet från Irak, där 50 000 amerikanska soldater blev kvar i landet efter att man lämnat över ansvaret för säkerheten till de lokala myndigheterna. De amerikanska styrkorna har dock sedan dess fortsatt att delta i strider.

Utrikesminister Hillary Clinton meddelade i februari att man skulle börja förhandla med den afghanska regeringen om ett nytt strategiskt samarbete. Hon nämnde inget om att administrationen redan då hade beslutat att behålla styrkor i Afghanistan på obestämd tid. 

Men när Michele Flournoy fick frågor om de framtida planerna i Afghanistan i senatens försvarsutskott blev svaret att USA planerar att på obestämd tid ha kvar trupper i landet för att genomföra ”gemensamma anti-terror-aktioner”.