Jan Bertoft är generalsekreterare för organisationen Sveriges konsumenter. Han är inte förvånad över de nya siffrorna.

– Just i Stockholm följer jag utvecklingen väldigt noga så jag visste att det såg ut så här. Jag tycker att det är väldigt märkligt att politikerna inte har förstått att det här är en viktig verksamhet. Det är upprörande att det är så pass många kommuner som inte förstår nyttan av den här servicen, säger han.

Annika Wilow Sundh håller med om kritiken och tror att politikerna underskattar konsumenternas behov av stöd i konsumentfrågor.

– Min uppfattning är att politikerna i Stockholm tror att konsumenterna klarar sig med all information som finns på internet. De har valt att prioritera andra områden och tycker att konsumenterna får klara sig själva, menar hon.

Arvo Kiusalaas har jobbat som konsumentvägledare i närmare fjorton år. Han är ansvarig för Bromma, Hässelby-Vällingby och Skärholmens stadsdel. Han har märkt av ett behov och får ofta samtal från människor som inte tillhör hans område.

– Konsumenter ringer runt till olika kommuner för att få vägledning. Folk från exempelvis Lidingö, och Danderyd ringer hit för de har ingen konsumentvägledning alls.

Arvo Kiusalaas menar att det har skurits ner på tjänsterna ordentligt genom åren. Det påverkar även kvalitén på hjälpen han och andra konsumentvägledare kan erbjuda.

– Man får vägleda folk genom telefonrådgivning, hur de bör göra, vad som är rätt eller fel i frågor. Man ger dem verktygen, sen får de sköta sig själva. Men för oss finns det inte tid att träffa folk eller medla mellan konsument och näringsidkare, det får man göra själv, säger han.

Konsumentminister Birgitta Ohlson (FP) menar att konsumentvägledarna har en viktig roll i att informera och hjälpa folk. Huruvida det kommer satsas mer eller istället skäras ner ytterligare på tjänsten överlämnar hon till kommunerna att få bestämma.

– Frågan är mycket viktig, men det är kommunpolitiker som får prioritera hur mycket som ska satsas på konsumentvägledare, säger hon.

Björn Engström (M) sitter som ledamot i kommunfullmäktige i Lidingö, en av de kommuner som står utan konsumentvägledare. Han tycker att frågan är överskattad.

– Jag har bott på Lidingö sedan 1999 och aldrig fått några synpunkter kring att Lidingö inte har några kommunala konsumentvägledare. Så frågan är om det finns ett behov? Hade det funnits ett behov så tror jag att frågan skulle ha debatteras, säger han.

Marie Wiezell är konsumentvägledare för Stockholms innerstad samt Hägersten-Liljeholmen. Hon ser en stor risk i att vissa kommuner inte erbjuder tjänsten.

– Vi har upptäckt att näringsidkare som kontaktar oss har liten kunskap om konsumentlagstiftningen. När inte heller konsumenten vet vad det är för regler som gäller, då är det bara de konsumenter som är välutbildade och har tillgång till konsumentvägledare som kommer rustade till butiken och kan ställa rätt krav.

Det innebär att det är många konsumenter som finner sig i att bli felaktigt behandlade. Istället för att få sin mobil reparerad utan kostnad köper man sig en ny. Och det är oftast de som har sämst förutsättningar som drabbas värst, säger hon.

Jan Bertoft anser att det måste utredas vidare hur det kan bli en mer jämbördig service mellan kommunerna. Han ser allvarligt på situationen och menar att det i slutändan drabbar den enskilda.

– Alldeles för många konsumenter lämnas i sticket. Väldigt många får inte den hjälp de skulle behöva, säger han.