Stockholms stad har fått kritik för att inte arbeta tillräckligt mycket med jämställdhetsfrågor. Lars Bäck, inom organisationen Män för jämställdhet, skrev för några veckor sedan att staden smiter från sitt ansvar, på ETC Debatt.

Han pekar bland annat på att det saknas statistik på hur långt olika förvaltningar och bolag kommit i arbetet mot löneskillnader mellan kvinnor och män.

Nu har Vänsterpartiet i Stockholm kommit med ett förslag om att staden varje år bör göra en jämställdhetsanalys av de kommunala verksamheterna och även upprätta ett kommunalt jämställdhetsbokslut från och med 2012. Bakgrunden till förslaget är länsstyrelsens rapport På rätt väg som visar på en könsuppdelad arbetsmarknad, framförallt inom den offentliga sektorn.

– Det visar att arbetet för att motverka skilda levnadsvillkor för män och kvinnor inte har fungerat. Om vi ska ta itu med jämställdhetsfrågan så måste vi börja med att göra en analys över hur det verkligen ser ut. Och vi menar att det ska vara en ganska omfattande analys men där vissa områden är viktigare än andra.

– En del som jag tycker är viktig som vi måste titta på är löneskillnaderna mellan kvinnor och män. Vi behöver få svart på vitt hur det verkligen ser ut, säger Ann-Margarethe Livh (V).

Ulrika Lorentzi är jämställdhetspolitisk utredare på Kommunal. Hon tycker att förslaget om en jämställdhetsanalys låter bra men tycker inte att det räcker.

– Det är klart att det alltid är bra med kartläggning och analyser men det är också viktigt att man kommer med praktiska åtgärder, säger hon.

Den viktigaste frågan som Ulrika Lorentzi tycker att politikerna bör arbeta med är att höja statusen på den kvinnodominerade sektorn.

– Jämställdhet inom kommunen handlar både om vilken service medborgarna får och personalpolitik, som att skapa metoder för att värdera den kunskap personalen har och avsätta resurser för kompetensutveckling. Löneskillnader mellan kvinnodominerade och mansdominerade sektorer spär på ojämställdheten i samhället. Det behövs analyser och arbetsvärdering, men också resurser för att kunna höja löner och förbättra arbetsvillkoren.

Carl Emanuelsson, talesperson för Feministiskt initiativ, är även han försiktigt positiv till förslaget.

– Vi tycker givetvis att en jämställdhetsanalys behövs, men vi vill inte bara se analyser utan också konkreta förslag på hur vi kan komma tillrätta med könssegregeringen på arbetsmarknaden. Detta är ju en mycket stor bidragande del till att kvinnors arbete värderas lägre än mäns genom den lönebildning som har varit de senaste 30 åren, skriver han i ett mejl till SFT.

Förslaget har lagts som en motion i fullmäktige och går nu ut på remiss. Ann-Margarethe Livh (V) säger att analysen är ett första steg, efter det är tanken att en åtgärdsplan ska arbetas fram med konkreta förslag.

– Det handlar om satsningar på personalen och kompetensutveckling. Den borgerliga majoriteten har satsat på kompetensutvecklingen hos cheferna vilket vi tycker är jättebra, men det räcker inte, säger hon.

Vänsterpartiet skulle helst se att man genomför en låglönesatsning, där man för över 20–30 miljoner kronor till de grupper som har lägst lön medan man sätter ett tak för de högsta lönerna.

– När förslaget går ut på remiss hoppas vi skapa opinion som ska driva på borgarna. Jag vet av erfarenhet att de inte är intresserade av de här frågorna men det är mitt uppdrag som oppositionsborgarråd att lyfta frågorna och det handlar faktiskt om den kommunala sektorns framtid, säger Livh.

– Vem vill ha ett jobb med skitlöner och dåliga arbetsvillkor? Det här borde ligga i de borgerliga politikernas intresse också.