Under våren genomförde Hotell- och restaurangfacket en granskning av 54 restauranger i Stockholmsområdet. Gemensamt för arbetsplatserna var att de alla hade ansökt och fått beviljat att använda migrerad arbetskraft.

I 33 av fallen har nu allvarliga brott uppdagats och flera arbetsköpare har dragits inför förhandling med facket. Många av fallen gäller avtalsbrott. Arbetarna har blivit lovade betalning enligt rådande kollektivavtalsregler – men vid utbetalning av lönerna har verkligheten varit en helt annan.

I HRF:s rapport ges exempel på en arbetare som i anställningserbjudandet blev lovad 22 000 kronor per månad, men när lönespecifikationen kom endast fick ut 4 500 kronor. Anledning tros vara att arbetsköparna tecknar egna avtal som missgynnar arbetarna.

Eva Niia, förbundsordförande för HRF, anser att arbetsköparna måste kontrolleras hårdare.

– Vi tycker att en arbetsköpare som beter sig på det här sättet ska fråntas rätten att få hit arbetskraft om de inte kan följa reglerna som gäller för svensk arbetsmarknad, säger hon.

Eva Niia berättar att många av migranterna har en ohållbar situation. Hon hävdar att vissa jobbar dygnet runt. I ett av fallen i södra Sverige jobbade några kineser på företaget Tea house. Migranterna jobbade nästan dygnet runt och fick sova i en källarlokal. När fallet senare uppdagades var en av de arbetande i så dåligt skick att han blev tvungen att skickas till psykakuten.

Eva Niia vill nu att regeringen och Migrationsverket genomför nödvändiga åtgärder för att säkerställa en dräglig situation för arbetarna. Bland annat vill hon att anställningsavtalet som arbetsköparen lämnar in till Migrationsverket ska vara juridiskt bindande, för att undvika att den anställde får ett annat löneavtal med andra villkor. Hon vill dessutom att en anställd som träder fram och berättar om sin arbetssituation och söker hjälp inte ska riskera att bli utvisad, utan istället ska få möjlighet att hitta ett nytt arbete. Migrationsverket ska även som myndighet få mandat att kontrollera företag och utfärda lämpliga sanktioner om fel begås.

Migrationsverket låter meddela att de endast utför vad politikerna bestämmer. Om ett politiskt beslut ligger som grund kommer deras befogenheter med sannolikhet att utökas.

Mikaela Valtersson (MP) är riksdagsledamot och ordförande för Komittén för cirkulär migration och utveckling. I utredningen Cirkulär migration och utveckling – förslag och framåtblick ges det bland annat rekommendationer till regeringen vad de kan göra för att förbättra situationen.

– Vi föreslår att regeringen gör en översyn av oseriösa arbetsköpare. I dag sker det bara kontroll av arbetstagaren, vi vill även se en sådan granskning av arbetsköparen. Men vill vi också se att de tar ett bredare grepp. För det här är en problematik på arbetsmarknaden som inte enbart har att göra med migranter, säger Mikaela Valtersson.

– Det handlar om att hitta regelverk för att människor inte utnyttjas, vare sig de bor här eller kommer utifrån.

Huruvida regeringen kommer att skärpa reglerna återstår att se. Just nu är utredningen ute på remiss.

– Det kommer in remissvar efter sommaren och sedan hanterar regeringskansliet det. Men förhoppningsvis kommer det ett förslag till riksdagen till hösten eller till årsskiftet, säger Mikaela Valtersson.