Göteborgs Fria

Pantrarnas kamp blir film

Föreningen Pantrarna består av engagerade ungdomar som aktivt arbetar för att förändra förorten. Ett av målen har varit en egen fritidsgård i Biskopsgården, och efter en lång strid med lokalpolitikerna har de nått framgång. Om detta och mycket mera handlar den dokumentärfilm om Pantrarna som just nu produceras.

Det har gått ett halvår sedan GFT träffade Pantrarna senast. De var då ett tjugotal ungdomar som gått ihop för att arbeta för att få en egen mötesplats för ungdomar i Biskopsgården. Efter en lång strid med lokalpolitikerna har de nått viss framgång i kampen för en fritidsgård. Pengar till projektet har beviljats, men än så länge finns det ingen lokal för ändamålet.
– Det finns en hel del lediga lokaler i Biskopsgården fast ägarna till dessa har inte varit positiva till drivandet av en mötesplats för unga, säger Murat Solmaz, som ändå är positiv till att ungdomarna nu ingår i en dialoggrupp med tjänstemän och politiker i stadsdelen.
– Att ungdomarna själva är involverade och deltar på möten med politikerna har ökat vårt engagemang. Varje gång politikerna säger nej till förslag blir det fler och fler ungdomar som ansluter sig till Pantrarna.

En annan effekt av deras arbete är att ungdomarnas missnöje får en tydligare riktning, berättar Murat Solmaz.
– Poliserna är de som syns i förorten, och som därför får ta mycket kritik från ungdomarna. Hade politikerna varit mer synliga i förorten hade de fått ta den smällen. Men eftersom att många av ungdomarna inte vet vem eller vilka politikerna är så riktar man sitt missnöje mot dem som man tror företräder makten, säger Solmaz.

Solmaz tycker att Pantrarna genom sina aktioner lyckats med att öka engagemanget hos ungdomarna, samt att man skapat en politisk medvetenhet.
– Till viss del har vi tänt gnistan även i andra förorter, eftersom att vi visat att politisk kamp löner sig. Men det största resultat av vårt arbete är att människor i förorten som tappat hoppet om framtiden nu tagit tillbaka initiativet för att förändra den aktuella situationen i förorten. Vårt arbete med att höja den politiska medvetenheten är det bästa vi gjort. Om man inte känner till sina rättigheter så har man inga, konstaterar Solmaz.

Filmarna Leo Palmestål och Anders Rundberg har blivit intresserade av Pantrarna och de gör en dokumentär om föreningen och deras aktiviteter. Än så länge finns bara en trailer klar, men meningen är att filmen ska visas på Svt. Och Murat Solmaz är nöjd med att deras politiska arbete nu dokumenteras.
– Media är ett viktigt vapen i kampen om hur samhället ska formas. Inte minst kunde man se hur medias roll var avgörande under den arabiska våren. Det är därför viktigt att synas och att höras för att förmedla en annan syn på människan och samhället. I dag är denna arena överlämnad till stora rika företag som skriver och visar det som är gynnande för deras intressen.

Just nu är Pantrarna aktiva med att planera ett kulturevent i Biskopsgården. De ser annars mest fram emot att Bobby Seale, ordförande för Svarta Pantrarna i USA under 60–70 talet, ska komma på besök. Den radikala socialistiska organisationen Svarta Pantrarna har varit förebild för Murat Solmaz och de andra ungdomarna i Pantrarna.
– Han kommer att besöka oss i slutet av april nästa år och meningen är att koppla ihop Svarta Pantrarnas arbete på sin tid och vad vi, Pantrarna, gör för förorten i dag.

 

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Mariam delar med sig av sig själv

Stockholmsbaserade Mariam Wallentin utgör vanligtvis ena halvan av duon Wildbirds & Peacedrums. Nu går hon solo och kallar sig Mariam the believer. SFT träffade sångerskan vars album Blood donation fått översvallande recensioner.

”Jag vill förändra människors liv”

I Våga minnas berättar Ewa Cederstam om hur hon som ung blev utsatt för våldtäkt, och hur denna händelse påverkat henne. Nu tilldelas hon Dorispriset för sin hyllade dokumentärfilm.

Fria.Nu

Isola – en ö ockuperad av konstnärer

Avskärmat från centrala Milano av järnvägsspår, en motorväg och några kanaler, ligger stadsdelen Isola. Namnet betyder ö, och under 30- och 40-talet var Isola ett centrum för antifascistiskt motstånd. Efterkrigstidens moderniseringsvåg lämnade inga större spår, först på 90-talet blev området intressant för stadsplanerare. Isola Art Center tar konsten till hjälp för att bevara stadsdelen mot exploatering.

Fria.Nu

Trögt sökande efter samhörighet

I sin nya essäsamling Den obekväma zonen möter vi författaren Jonathan Franzen innan han blivit känd och framgångsrik. Handlingen i essäerna kretsar kring hans barndom och relationen med föräldrarna.

Fria.Nu

© 2026 Stockholms Fria