Fria Tidningen har tidigare skrivit om Skogsstyrelsens beslut att tillåta kalavverkning av ett skyddsvärt skogsområde i Änokdeltat på 55 hektar, som ligger nära Sareks nationalpark och världsarvet Laponia i Jokkmokks kommun. Både Skogsstyrelsen och länsstyrelsen i Norrbotten var överens om att det rör sig om ett väldigt skyddsvärt område med höga naturvärden, men bollade ansvarfrågan mellan varandra.

Det var i februari som Skogsstyrelsen till slut fattade beslutet om avverkning och hänvisade till att länsstyrelsen inte har verkat för ett områdesskydd. Flera miljöorganisationer vädjade till Norrbottens landshövdning Per-Ola Eriksson att besluta att Änok-deltat blir ett interimistiskt naturreservat. Han tillmötesgick inte kravet och loppet såg ut att vara kört. Naturskyddsföreningen överklagade ändå beslutet tillsammans med en privat markägare utan större förhoppningar. 

I veckan kom domen – förvaltningsrätten i Luleå upphäver Skogsstyrelsens avverkningstillstånd. Domstolen slår fast att myndigheten har brutit mot skogsvårdslagen när de gett tillstånd till avverkning.

– Jag är jättepositiv. Det är en historisk dom som berör en paragraf som aldrig har använts och som visar att Skogsstyrelsen har tolkat den fel och brutit mot lagen, säger Daniel Rutschman, ordförande i Naturskyddsföreningen i Jokkmokk.

Han syftar på paragraf 18 i skogsvårdslagen som förbjuder avverkning av skyddsvärd fjällnära skog och som hittills aldrig har tillämpats av Skogsstyrelsen.

Daniel Rutschman ser också det här som en symbolisk dom. Hela konflikten kring urskogarna i Änokdeltat har handlat om en strid mellan skogens produktions- och bevarandevärden. I det här fallet vann naturvården.

– Det är absurt egentligen eftersom det är så tydligt att det inte finns något produktionsintresse i området. Det här visar att Skogsstyrelsen allt för ofta håller markägarna och deras intressen om ryggen.

Domen är också unik eftersom Naturskyddsföreningen fick talerätt i frågan enligt Århuskonventionen, som bland annat ger allmänheten men också miljöorganisationer rätt att få rättslig prövning i miljöfrågor.

– Jag blev väldigt förvånad över domen eftersom miljörörelsen aldrig tidigare har haft möjlighet att överklaga sådana här beslut, eftersom man inte har ansett att de har varit sakägare. Vår juridiska expert sa att vi troligtvis kommer att förlora så jag blev verkligen positivt överraskad.

Daniel Rutschman menar att det här är av stor betydelse för miljöorganisationerna och kommer att innebära att de i större utsträckning än tidigare överklagar den här typen av beslut.

– Ja, absolut kommer vi att använda oss mer av det här när det gäller beslut om avverkning av fjällnära skog. Då kan man tänka sig att vi kan hänvisa till den här domen.

Johan Kristofersson är ställföreträdande distriktchef för södra Norrbotens distrikt på Skogsstyrelsen. Han vill ännu inte uttala sig om vad domen får för betydelse för myndighetens bedömning av liknande fall i framtiden.

– Läget är fortfarande lite oklart. Vi har aldrig tillämpat den här paragrafen tidigare och om domstolens signal är att vi ska gå på den här linjen så får vi rätta oss efter det. Men först kommer vi att göra en analys av vad det här innebär för oss, säger han.

Kommer ni att överklaga beslutet?

– Vi överväger just nu om vi ska göra det. Man kan tänka sig att vi kommer med ett besked de närmsta dagarna om hur vi kommer att gå vidare.

Daniel Rutschman hoppas att Skogsstyrelsen överklagar till kammarrätten.

– Det skulle vara bra. Då kan en högre instans fastslå om den här domen ska vara prejuricerande. Skogsstyrelsen är ju själv ute efter lite mer praxis också, vilket de får om fallet överklagas.

Skyddad skog

• På FN-toppmötet i Nagoya undertecknade Sverige, tillsammans med 192 andra länder, ett avtal om att minst 17 procent av landytan måste skyddas till 2020. I Sverige finns idag cirka fem procent av gammal skog med höga naturvärden kvar.
• I dag är 6–7 procent av den totala skogsmarken skyddad. När det gäller skyddad skog nedanför fjällen handlar det om under två procent. Ett av riksdagens miljökvalitetsmål var att ungefär 2,6 procent nedanför den fjällnära skogen ska ges ett formellt skydd mellan perioden 1999 och 2010.

Källa: Naturvårdsverket