”Problematiskt att man gör det här till symbolpolitik”
Det är inte tillåtet med ett generellt förbud mot heltäckande slöja i skolan. Det slår nu Skolverket fast för att klargöra vilka regler som gäller. Men i särskilda fall ska den enskilda läraren kunna ställa krav på att eleven ska ta av sig slöjan. Islamiska förbundet menar att det här inte kommer lösa några problem utan att problemet är att man gör frågan till symbolpolitik.
I onsdags publicerade Skolverket en promemoria som klargör de regler som finns kring heltäckande slöja, så kallad niqab, i skolan. Precis som Diskrimineringsombudsmannen, DO, slog fast för några år sedan så menar Skolverket att ett generellt slöjförbud inte är tillåtet. Däremot kan det i särskilda fall vara motiverat att förbjuda heltäckande slöja.
– Om det väsentligt försvårar samspelet eller kommunikationen mellan lärare och elev ska läraren ha möjlighet att bestämma att slöjan måste tas av. Det finns också en del arbetsplatser med speciella hygienregler som inom hälso- och sjukvården eller säkerhetsregler där det kan vara motiverat med ett förbud, säger Eva Röyter, jurist på Skolverket.
Ni skriver att ett särskilt fall för att förbjuda slöja är om samspelet och kontakt mellan elev och lärare försvåras. Det låter väldigt luddigt. Kan man inte tänka sig att lärare gör godtyckliga bedömningar?
– Det måste till syvende och sist vara den enskilda läraren som i sin profession och med sin erfarenhet ska kunna göra den bedömningen. Men det ska ses som en sista åtgärd. I första hand handlar det om att anpassa undervisningen och hitta andra alternativ. Vi skriver att det kanske kan finnas situationer där det kan vara motiverat med ett förbud men vi tar inte upp några specifika exempel.
Om en elev vill motsätta sig ett beslut, hur går det till?
– Det är DO som är tillsynsmyndighet så det är i så fall en fråga för dem.
Kommer ni göra en uppföljning av hur de här reglerna följs?
– Vi kommer följa vad som händer i frågan och ta till oss de signaler och synpunkter som kommer in och utefter det överväga hur vi kan gå vidare.
Det nya klargörandet bygger på den bedömning som Skolverket gjorde 2003 och 2006 och på den lagstiftning som finns vad gäller diskriminering och religionsfrihet. Anledningen till att Skolverket nu gör ett klargörande av reglerna är den nya diskrimineringslagen som trädde i kraft 2006 samt den utredning som DO gjort om heltäckande slöja i skolan, år 2010, som slog fast att det strider mot diskrimineringslagen att utestänga en elev från undervisning för att hon bär slöja som täcker ansiktet.
Lärarförbundet välkomnar beslutet och menar att det är rimligt att det är lärarna själva som gör bedömningen. Men Lärarnas riksförbund, LR, är mycket kritiskt till Skolverkets beslut. Förbundsordförande Metta Fjelkner menar att det kommer leda till slitningar i skolan och mellan lärare och elever att lägga ansvaret på den enskilda läraren.
– Det här kommer innebära lokala problem för skolan där bedömningen skiljer sig från ämne till ämne och från lärare till lärare. Och det blir en risk att elever som bär heltäckande slöja känner sig kränkta. Det räcker med att en lärare säger att eleven inte får ha slöja medan läraren i klassrummet bredvid säger något annat. Det kan uppfattas som diskriminering, säger hon.
Nu gäller ändå Skolverkets klargörande. Vad gör ni för att stötta era medlemmar?
– Vi kommer rekommendera att man är försiktig om man hamnar i en situation där man måste göra den här bedömningen. Och att läraren ska försöka att inte ta beslutet själv utan ta upp frågan med rektor och skolledning, säger hon.
Även Omar Mustafa, ordförande i Islamiska förbundet, är kritisk och menar att det kommer leda till godtyckliga beslut när läraren själv ska avgöra om en elev får ha niqab eller inte.
Men han reagerar framför allt på den stora debatten som uppstått om heltäckande slöja i skolan.
– Vi vet att det är ett fåtal kvinnor som det här handlar om. Det är ett enskilt fall som lett till den här stora debatten och totalt rör det sig om runt 200 kvinnor i hela Sverige som bär niqab. Även om det var 2 000 personer så är det fortfarande ett fåtal och det är problematiskt när man gör det här till symbolpolitik, speciellt med den antimuslimska vågen som drar genom Europa, säger han.
Omar Mustafa menar att Skolverket och politiker försöker lösa praktiska problem trots att de egentligen inte finns i verkligheten.
– Det jag har förstått, av de kvinnor som bär niqab som jag pratat med, är att det här inte är ett problem. Om de måste identifiera sig kan de göra det, och det går att lösa andra problem med skyddskläder och så vidare.
– Grundproblemet handlar om attityden mot den muslimska slöjan. Har man en öppen attityd kan man alltid hitta praktiska lösningar, säger han.
Han tror att Skolverket hade gjort mer nytta om de tagit fram en handlingsplan för skolorna att förstå islam och muslimer istället för att haka upp sig på ett klädesplagg.
– Debatten handlar återigen om den muslimska slöjan och det lyfts fram argument som är helt irrelevanta som att det är viktigt att se ansiktet och föra dialog. Jag såg att Synskadades riksförbund var kritiska eftersom det i så fall skulle innebära att de inte kan vara lärare eller elever.
