En landsbygd möjlig att bo på
I två tredjedelar av Sveriges kommuner minskar antalet invånare. Utflyttningen från de icke storstadsnära regionerna pågår hela tiden. Inkomstklyftorna mellan stad och land ökar stadigt. I Alliansens Sverige är högavlönade män i storstadsområden vinnare och lågavlönade kvinnor i glesbygd förlorare.
Detta är en del i den samhällsomvandling där klassklyftor cementeras alltmer. Där skillnaden mellan de människor som räknas och de som inte gör det hela tiden växer. Där stora grupper placeras i ett fack märkt utanförskap.
Landsbygdsbon är någon som kan beses i dokusåpan på tv4. Den riktiga människan förväntas bo i storstan. Den människa som kan tänka. Den människa som räknas. På landsbygden skapas en ny sorts underklass. Bor du i obygden får du skylla dig själv.
Vi lever i en tid då det är av största vikt att människor har någonslags relation till naturen. Att vi inte lever våra liv som om vi hade ett jordklot till. Då det är extremt viktigt med lokala alternativ till rovdriftssamhället. Vi behöver en landsbygdsutveckling, inte en landsbygdsavveckling.
Att bo i glesbygden idag innebär för många att telefon och fast internet om vintern är en lyx. I det samhälle vi lever är det ohållbart med långa el- och telefonavbrott. Det är ohållbart att varje storm betraktas som den första. Gamla människor kan inte, som nu, få klara sig utan sina trygghetslarm i veckor eftersom det har blåst.
För två år sedan påbörjade Telia nedmonteringen av det fasta telefonnätet. Till en början skall 50 000 hushåll på landsbygden bli av med sin fasta telefon. Parallellt med nedmonteringen utforskades alternativen. Detta fick oacceptabla följder där människor fortfarande står utan fungerande telefon och internet. Det finns byar i Jämtland där det periodvis inte ens har gått att ringa 112. Nedmonteringen avbröts under några månader när det blev tydligt att alternativen inte fungerade, nu skall den återupptas. Det får bland annat till följd att texttelefoner för funktionshindrade kan inte längre kan användas.
Vad hade hänt om människor i storstadsregionerna under veckolånga perioder stått utan telefon och möjlighet att ens ringa larmnummer? Det är svårt att tänka sig att ingen skulle reagera då. Men frågor som specifikt berör glesbygden betraktas som ickefrågor. De omges för det mesta av tystnad. Landsbygden är helt enkelt ute. Är timmerodlingar och storskalig matproduktion. Varför skall människor överhuvudtaget leva sina liv där? Varför tar de sig inte därifrån?
Vi som inte håller med får aldrig glömma våra visioner. Får aldrig glömma att det går att skapa ett samhälle där människor kan leva och bo på landsbygden eller i städer. Där det finns skolor och kollektivtrafik och ett myllrande kulturliv. Där även människor som behöver trygghetslarm kan bo på landet. De säger att storskalighet, segregation och en galen världsordning är naturlagar. Vi får aldrig glömma att de ljuger.
De säger att storskalighet, segregation och en galen världsordning är naturlagar. Vi får aldrig glömma att de ljuger.
Emma vaknar till nyheten om att ett svårt sjukt barn som tvångsvårdats inom barnpsykiatrin skall utvisas till Azerbajdzjan. Hon undrar hur många lågvattenmärken som egentligen ryms inom svensk migrationspolitik.
