Brukarstyrning ger växtkraft
Växtkraft med Gunnareds gård i Göteborg har under åren varit en arbetsplats, en trygg punkt och ett socialt sammanhang för flera tusen människor med ett förflutet inom psykiatrin. Känd bland brukare som en av de absolut bäst fungerande verksamheterna i Sverige. Brukarstyrd och demokratiskt uppbyggd och besökt av otaliga delegationer från många länder som velat se hur gården fungerat.
Växtkraft startades för 15 år sedan som ett kafé. Verksamheten växte sedan till att omfatta exempelvis bageri, butiker, kaféer, hantverksateljéer och en restaurang. 150 människor hade tills nyligen sin arbetsplats här. Verksamheten har varit helt öppen, utan remisskrav, och det är deltagarna själva som styrt den. Återinläggningarna hos psykiatrin har minskat drastiskt och enligt brukarnas uppskattningar har 100 liv sparats bland självmordsbenägna.
Så hände någonting. För några år sedan började brukare och personal förlora makten över de verksamheter de byggt upp. Det började med att bageriet lades ned. Där bakades bröd till kaféer som drevs runt om i stadsdelen. Men när stadsdelsnämnden saknade 78 000 kronor i budgeten lades bageriet ner för att spara hyran.
Därefter drogs omkostnadsersättningen till deltagarna på fem kronor i timmen in, denna hade funnits för att människor, varav många levde på existensminimum, skulle ha råd att ta sig till arbetet.
Alla verksamheter bröts ner till små ekonomiska enheter där allt skulle gå runt. Följden blev att människor med ett förflutet inom psykiatrin ålades att dra in sammanlagt en miljon i inkomster. Listan på hur verksamheten togs ur händerna på brukarna och monterades ner kan göras lång.
För en knapp månad sedan lades Växtkraft ner, så när som på att själva gården finns kvar, som mötesplats. Allt detta har gjorts av ekonomiska skäl, av skälet att stadsdelsnämnden måste spara pengar. Ingen samverkan har skett med hälso- och sjukvården. Vad kostnaden för nedläggningen egentligen blir är det ingen som vet, men med största säkerhet naturligtvis högre än kostnaden för verksamheten. Men nu får någon annan betala.
Nedläggningen av Gunnareds gård exemplifierar det omöjliga i att bryta ner liv och människors vardag i ekonomiska enheter. Det går inte att göra så, det går inte att räkna på det sättet.
Nedläggningen av Gunnareds gård visar på hur vissa människor ses som betydelselösa. Att tusentals människor i Göteborg under åren har haft ett meningsfullt arbete och ett sammanhang spelar ingen roll, det handlar ändå inte om människor som räknas. Hur kan man ens tänka tanken att lägga ner en verksamhet som bland brukarna själva är känd som ett av de bästa ställena i Sverige att vara och arbeta på för människor med ett förflutet inom psykiatrin?
Låt nedläggningen av Växtkraft på Gunnareds gård bli en väckarklocka, en påminnelse om vad som kan bli följden av ett smalt ekonomiskt tänkande. Och starta omedelbart upp verksamheten igen, innan det är för sent, innan kompetensen som finns där är försvunnen. Och innan människor får se sina liv, återigen, slagna i spillror.
