Småskalig, ekologisk odling kommer att bli svårare och ojämförligt mycket tråkigare. Men framför allt: samtidigt som vi kommer att få se eskalerande klimatförändringar som ställer enorma krav på omställning, småskalighet och en hållbar livsmedelsförsörjning riskerar möjligheten för densamma att undergrävas.

Bakgrunden är ett EU-direktiv som slår fast att fröer som säljs måste registreras på en officiell sortlista. Direktivet genomfördes redan för tretton år sedan, men då fick Sveriges jordbruksdepartement, efter massiva påtryckningar från bland annat odlarorganisationer, till ett undantag i reglerna. Detta är nu definitivt borta.

I sortlistan registrerar utsädesföretagen sina kommersiella sorter för mestadels yrkesodlingen. Det tar flera år av kontrollodling att få in en sort på listan och det kostar en hel del både att registrera växten och att få behålla den på listan. Du har då växtförädlarrätt på sorten och ingen annan får odla och sälja frön av den. Du har patent på det livet.

Frösorter som säljs i mindre skala kan aldrig dra in så mycket pengar att det täcker avgifterna och det blir inget alternativ att registrera dem här.

Det finns vissa undantag – för ”bevarandesorter” och ”amatörsorter” – men dessa fröer får inte ta marknadsandelar från de stora. Marknaden först, mångfalden därefter. Även undantagen måste dokumenteras, registreras och fröpåsarna måste se ut på ett visst sätt. Detta omges av en rad regler.

Sorter som är registrerade utanför EU, kan inte godkännas för försäljning om de inte registreras inom EU också. Det är bara den som äger sorten som kan ansöka om godkännande för försäljning inom EU, betala avgiften och stå för dokumentationen. Det kommer sällan att löna sig, resultatet blir att fröerna hålls utanför EU:s murar. Mängder av sorter från samma klimatzon som vår är nu utestängda. Både nu och för överskådlig framtid. Inom EU sker ingen förädling och förnyelse på köksväxter för ett nordligt klimat. Det rör sig om hundratals köksväxtssorter som nu kan gå förlorade.

Vi hade småskalighet. Vi hade små fröföretag, vi hade eldsjälar som engagerade sig i att importera och provodla grönsakssorter från olika länder. Som gjorde, och fortfarande gör, ett enormt arbete för att bevara gamla kulturväxter.

Dessa är nu på väg att helt slås ut till förmån för marknadens diktatur, och helt utan något annat syfte än att just gynna marknadens diktatur.

Sedan augusti 2011 har Jordbruksverket dessutom obegränsade möjligheter att med nya, orimliga, avgifter för kontroll sätta nästan varje fröfirma i konkurs. Avgifterna tredubblades plötsligt, utan att någon information nått fröhandlarna eftersom remissförfarandet gick fel. Sveriges avgifter för frökontroll ligger nu långt över alla andra EU-länders.

Det drabbar exempelvis de som säljer ekologiska fröer – som säljs i mycket mindre omfattning än de för konventionell odling – hårt. Lika många kontroller görs och avgifterna ska vara lika. Det är minst sagt misstänkt att detta sammanfaller med Jordbruksverkets tillsynsmyndighet för köksväxtfrös usla ekonomi.

För de små fröföretagen är framtiden oviss. Vilka sorter måste tas bort? Hur mycket får säljas av varje sort? Hur många dyra kontroller kommer de att drabbas av?

Samtidigt som det börjar växa fram en stadsodlingskultur i de största städerna i Sverige. Samtidigt som behovet av en levande landsbygd med småskaliga alternativ är enormt. Samtidigt som vi är i akut behov av en omställning från storskaligt oljeberoende jordbruk till ett jordbruk på naturens villkor riskerar vi att stå utan ekologiskt utsäde.

Vi riskerar att förlora hundratals gamla köksväxter, helt enkelt utrota grönsakssorter som går bra att odla här. För ekonomin går före mångfalden, alltid och i alla lägen. Det är en utveckling som måste hejdas.