En färsk utvärdering av Ipredlagen visar att upphovsrättsindustrin inte i någon vidare omfattning nyttjat möjligheten att dra internetleverantörer inför rätta för att få fram misstänkta användares identitet. Endast elva fall har behandlats i domstol sedan den omdiskuterade Ipredlagen infördes 2009. Men flera ärenden är vilande i väntan på en dom från Högsta domstolen. Domen väntas komma i höst och gäller det så kallade ljudboksärendet.

Det var internetleverantören Ephone som 2009 vägrade lämna ut sin kund till ljudboksförlagen Bonnier Audio, Earbooks, Norstedts, Piratförlaget och Storyside. Enligt förlagen hade kunden tillgängliggjort upphovsrättsskyddade ljudböcker på nätet. Hovrätten menade dock att bestämmelserna måste tolkas enligt Europakonventionen. Domen överklagades till Högsta domstolen som skickade vidare bollen och i april 2012 slog EU-domstolen fast att lagen har en rimlig balans mellan internetanvändares integritet och upphovsrättshavares skydd för sina immateriella rättigheter.

Snart väntar alltså ett avgörande från HD. Det blir första gången HD beslutar i ett Ipredfall och domen blir vägledande för hur lagen ska tillämpas. Om HD dömer till ljudboksförlagens fördel står bland annat fyra filmbolag och fyra musikförlag på tur i två olika ärenden.

Utredaren Helena Jäderblom menar att antalet Ipredmål kan väntas öka, men vid sidan om avvaktan på HD-domen finns andra orsaker till att Ipred inte använts i så hög utsträckning. Istället för att gå till domstol och ansöka om stämning har upphovsrättsindustrin valt strategin att polisanmäla. Enligt Dagens Nyheter finns i dag tre specialåklagare för immaterialrättsbrott och ytterligare en ska tillkomma i höst. Polisen har också specialiserade grupper i storstäderna och en nationell samordnare i Stockholm.

Det senaste året har polis, åklagare och upphovsrättsindustri intensifierat piratjakten i avskräckande syfte. Exempelvis dömdes en 51-årig man av Vänersborgs tingsrätt 2011 till villkorlig dom och dagsböter för att ha tillhandahållit en så kallad hubb, genom vilken han ansågs ha tillgängliggjort upphovsrättsskyddad musik till andra. IFPI (International federation of the phonographic industry) låg bakom anmälan och stod även för bevissäkringen. Eftersom mannen själv inte delade filer dömdes han dock endast för medhjälp till brott mot upphovsrättslagen, inte som gärningsman.

Det är svårt för att inte säga omöjligt att veta hur många som fortfarande fildelar olovligt men flera fildelningssajter som Megaupload och Rapidgator har tvingats stänga ner på sistone. Och när det gäller musik har Spotify blivit mycket populärare än fildelning, konstaterar undersökningen Svenskarna och internet 2011. Men fortfarande antas omkring 18 procent av befolkningen fildela olovligt, åtminstone ibland.

När Ipred infördes gick internettrafiken ner med cirka 40 procent, vilket till stor del antas bero på minskad fildelning. I slutet av 2009 var trafiken tillbaka på samma nivåer som innan lagen infördes.