2006 vann Lustspel VM i studentspelmanslag, och nu tror gruppen att det kan vara dags igen. De ska ägna sina tilldelade 10 minuter åt två melodier: den irländska valsen Iníon ní scannláin och en egen kombination av Polonäs från Sörmland och Pinnin polska från Österbotten. Det vinnande laget är ofta ett av dem som sedan får representera Sverige i de nordiska mästerskapen i folkmusik. Trots detta tar deltagarna inte så allvarligt på tävlingsmomentet.

– Det är en kul grej. Det är en utmaning att arrangera något som är riktigt bra i 10 minuter. Och det är jättehäftigt att se de andra, det brukar vara väldigt hög nivå, säger Johan Heander.

Det bästa är själva arrangemanget, enligt Fia Johannessen.

– Linköpings folkmusikfestival är det största som händer inom folkmusiken på hösten. Alla är där och man får spela på stora scenen. Det är ett fett arrangemang. I varenda skrubb i festivallokalen är det jam.

Just den utsuddade gränsen mellan publiken och de som står på scen är en av många bra saker med folkmusiken, menar de.

– Avståndet är väldigt litet mellan de som livnär sig på musiken och de som jammar. Även om man ska gå på konsert tar de flesta med sig sitt instrument och står och jammar i toakön, säger Johan Heander.

Studentspelmanslaget Lustspel har funnits i Lund sedan 2003. Det är öppet även för den som inte är student, oavsett instrument, ålder eller nivå. Gruppen består av ungefär 20-30 personer just nu, men sammansättningen är lös – den som vill kommer med och jammar på tisdagskvällar i mån av tid och lust. Den som vill engagera sig lite mer är välkommen att vara med och arrangera låtarna, att delta i Lustspels spelhelger eller att hjälpa till i styrelsen.

Just nu spelas gitarr, piano, klarinett, olika typer av fioler och flöjter, djembetrumma, bas och cello, och så finns det några som sjunger. Repertoaren innehåller folkmusik från hela Norden och även andra traditioner som klezmer och irländskt. Det finns en del återkommande låtar, som lärs ut innan jammen börjar, men ofta går träffarna ut på att någon lär ut en ny låt som de hört. Sedan spelar alla på gehör. Något som är nytt för vissa, men mycket uppskattat när man vant sig och ett sätt att verkligen lära känna sitt instrument och sina medmusikanter.

– Det är spännande. Det blir en kommunikation som skapas mellan oss i stunden, säger Rebecka Nestlog.

– För mig är det mycket det fria det som lockar. Man kan improvisera och hitta på stämmor i farten, säger Fia Johannessen.

Gruppen menar att det finns olika sätt att förhålla sig till folkmusiken, oavsett ålder. Lustspels fria angreppssätt beror inte främst på att de flesta som är med är relativt unga.

– Det är olika vad man är intresserad av, vad man vill ha musiken till och hur man vill spela. Det finns nog olika tankar om vad man ”får” göra med folkmusiken, men vi vill ha ett öppet och fritt sätt att se på musiken. För oss finns det inga heliga låtar, säger Rebecka Nestlog.

En traditionell låt kan få ett poppigt eller jazzigt arrangemang i Lustspels tappning. Men improvisationen, gehörsspelet och öppenheten för nya influenser har egentligen alltid präglat genren.

– En sak som är väldigt häftig är att låtarna har lärts ut på gehör i generationer. Väldigt lite har funnits nedskrivet, utan det har ändrats och improviserats. Det är en stil som är väldigt öppen för influenser och det finns inget arr eller sätt att spela som är fel. Man kan testa väldigt mycket. Det kan också komma väldigt udda grejer när det gäller takter och harmonier. Man vet aldrig vad som händer, säger Johan Heander.

Och de ser inte folkmusiken som något svenskt eller nationalistiskt.

– Mixen gör att det är väldigt spännande. Det handlar inte bara om svensk folkmusik utan även om klezmer, irländskt eller vad som helst. Många internationella studenter kommer hit. Folkmusiken finns globalt, utan nationella gränser, och förändras och blandas hela tiden. För mig är det en jätteviktig och spännande del av folkmusiken, säger Rebecka Nestlog.

– Jag tror aldrig att folkmusiken har varit särskilt nationell. Jättemycket av den ”svenska” folkmusiken bygger på klezmer och romsk musik, säger Johan Heander.

De påpekar att schottis kommer från Skottland och polska från Polen.

– Hela atmosfären i folkmusik-Sverige är väldigt öppen. Det finns inga regler. Tjejer kan dansa med tjejer och killar med killar, säger Fia Johannessen.

– Det jag gillar med folkmusik är att alla blir glada när man kommer som ny och vill vara med. Det är väldigt varmt, säger Tove Örjansdotter.

På VM deltar ett annat skånskt lag, nämligen Skurup folk. Läs mer om VM på vm.folkmusik.nu och om Lustspel på www.lustspel.com